Pinsamt

Lurad? javisst!
lurade har vi blivit
- hela västvärlden.
tyngd av skulder
och vet inte vad och
hur skall man bete sig.

lurat sig sig själv! javisst!
om en blind leder blind
så faller bägge i gropen.
- håller på att hända -
och det är pinsamt, ja
det är mycket trist!

Sinko

Vad duger egentligen?

Förvånad? ja, det kan man bli
även i dessa tider
mycket förvånad kanske
- då ens det bästa ej duger.

man kan få höra något
något man inte ens förstår,
men ändå köper och åtrår.
- ja, det har hänt
medan, medan man
inte har förstått ett skvatt
och så blev lurad
lurat sig själv genom att...
- detta kan inte vara sant?!

just nu är jag förvånad
över varje pappa
som förnekar sina...
och pappa vill ej vara
söker befrielse från
något som ej duger längre
- men vad annat finns att finna
vad annat kan mer locka?

vill inte att ens egna
skall få säga: "min pappa!"
för så, som han säger
kan ingen honom äga.

Sinko

Jag såg det!

Jag såg det,
men det gjorde inte
tyvärr pappan.
han var upptagen!
han, koncentrerad
gloende på sin manick
och ansvaret med barnet
överlät han fullständigt
på den ännu
tålmodiga mamman.

och barnet var besvärligt,
det var liv i luckan
- ser du mig inte pappa...?!
menade barnet!
men det förstod inte...
han tryckte bara vidare
i spelet i sin manick
medan tiden bara gick.
och ansvaret för barnet
överlät han
fullständigt
på den ännu och fortfarande
tålmodiga men
inom sig irriterade mamman.

men jag såg det!
allt vad som försiggick,
men sa ingenting kvickt.
och jag såg även att
barnet språk var tydligt;
fast barnet kunde ännu inte tala
och tala om...
men pappan borde ha förstått bara!!
- att det dig barnet vill leka med
och låt därför mobilen fin vara!
och var närvarande för barnet
bara!

och sedan
jag bara gick...

sinko

Unik generation

Unikt med oss
på något sätt
vi har prövat allt
- inget lockar mer numera -
inget på något sätt!

vi har provat alla
återvänds-grejjerna...
att renovera köket...
en gång till kanske?
- kom med ett bättre idé va´!

och döfött är det med
att köpa en ny byxa...
den femte i skåpet
får ta mer plats bara
låter som en klyscha.

ingenting hjälper längre
vi är så uttråkade;
vad skall vi längta efter?
ingen behöver oss heller!
- vi har blivit så unika!

ingenting passar numera
men kanske en tomt rum
där alla är uppkopplade:
och bliva förflyttade till
den stora universum!

där alla är ju ON
och alla med i nätet
där ingen känner ingen
och har ej behov av det
- unikt och stort är det?

Sinko

Att vara rättvis

Att vara rättvis är inte alltid rätt. Hur gör man?

Ibland är det mycket lätt. Om man har tre småbarn som gillar godis så får alla tre lika mycket och alla tre blir nöjda. Lika för alla är principen.

Dina barn blir större och de får skilda intressen och den ena blir sockersjuk. - Ger du då lika mycket godis till alla tre eftersom alla tre gillar godis?
 

Principen är ju " lika för alla." Men rättvisans princip kan i detta fall bli till skada för barnet som är sockersjuk. Kan rättvisant princip vara skadlig? - Det är inte syftet med rättvisan!

Och dina barn växer ytterligare. Flickan väljer att spela på piano medan den en pojken spelar gärna fotboll och den tredje gillar mopeder. Antag nu att du har varit på en loppis och kommit över en billig fotboll. Vad gör du då för att vara rättvis? Går du och köper ytterligare två bollar för att kunna ge dom en till var? Kommer dina barn att uppleva det som rättvist?
 

- Hur gör man i detta fall om man vill vara rättvis?

En kroppspråksanalfabet

Jag har en kropp. Kroppen är mitt verktyg. Jag själv, jaget, uppfattar jag är mera identiskt med mitt sinne. Sinnet är det som styr kroppen och kroppen lyder. Sinnet och kroppen samarbetar. När jag talar så brukar kroppen understödja mig så att budskapet når fram. Detta är mycket schematiskt uttryckt men man bör tänka på detta för att förstås det följande:

Till exempel om detta; hur det kan komma sig att man kan påstå, om att, en kidnappning av kroppen av en känsla har skett. Dvs ett fall då det är tydligt att känslan styr kroppen.

Någon talar till dig, men du vill inte lyssna, är sinnet är vänt på något annat för tillfället eller... Just nu, och i början kan du kanske anstränga dig, för att låtsas lyssna uppmärksamt men det är mycket jobbigt för dig. Din känsla har nämligen så att säga kidnappat din kropp så att kroppen börjar talar ett helt annat språk än det du hör sägas och som förväntas. Din känsla av motvilja med den "kidnappade" kroppen avslöjar att du egentligen inte lyssnar eller vill inte göra det. Din känsla avslöjas tydligt av ditt kroppsspråk förstås. Men en kroppsspråksanalfabet kan inte uppfatta detta och oöverensstämmelsen av känsla och kropp och du plågas dig vidare om någon bara fortsätter med sitt snack.

Jag har kunnat iakttaga något liknande på träningslokalen häromdagen. Mannen som pratade med tjejen log och verkade vara intresserad. Efter c:a 10 minuter gick jag förbi dom igen och mannen pratade fortfarande men tjejen visade tydligt i med sin kropp att hon var inte road. Hennes känsla har kidnappat kroppen och kroppen visade tydligt att hon var besvärad. Men det såg inte mannen - han var kroppsspråksanalfabet!

Jag sörjer...

Ja, jag sörjer

för att jag,

ej kan gå 

tillbaka och

göra rätt.

att ställa allt

till rätta nu

är omöjligt,

det tynger så

på något sätt.

jag borde ju...

borde ha sagt,

men jag var för feg

och blev då ställd

och överraskad.

det jag vet nu

jag ju skulle...

men förlåt mig

jag inte gjort

vad jag borde...!

Sinko

Genetiska minnen - DNA

Om genetiska minnen - DNA

OffentligVännerVänner utom bekantaBara jagAnpassadeNära vännerOmrådet Eskilstuna, SwedenVisa alla listor...FamiljBalassi Bálint GimnáziumSkogshögskolanSkogshögskolanSveriges LantbruksuniversitetSkogshögskolanSkogshögskolanBekantaTillbaka

 - Varför är jag som jag är?

Som en baby är man som ett oskrivet blad, sägs det, inte så lite överdrivet men delvis sant, arvet spelar ju också sin stora roll, men vad är arvet?
Arvet är enkelt och grovt förenklat uttryckt, det jag fick i arv via pappa och mamma - det var länge jag trodde obetingat på detta, eftersom också detta är delvis sant.

Det var ett kommunistisk system jag växte upp i tills jag blev 22. Och då fick jag lära sig att det var inte bara arvet som jag ärvde från pappa och mamma och som hade någon betydelse... utan även miljön - även flera generationer tillbaka - har påverkat mig nu. - Vilket numera blev även vetenskapligt delvis sant(?).

Alltså att även den miljö jag växer i numera skulle kunna överföras via arvet till mina barn och barnbarn. Dvs att  miljön skulle kunna påverka arvet nu, det jag fick alltså, och mitt arv efter mig... vidare till barn och barnbarn osv. - Svårt? Ja!

Förvärvade "egenskaper" kunde således fortpantas till följande generationer. Detta var teorin då i öst men i väst trodde man inte på den. Det var bara arvet som kunde nedärvas sa man då.
 - Hur blev det nu med sanningen?

Annat blev nu när man har upptäckt DNA. Mina sjukdomar som jag skaffar mig kan enligt de nya upptäckterna överföras till nästa generation. I DNS skapas ett genetiskt minne och mina barn kan teoretiskt få/ärva samma sjukdomar...
Har du haft i släkten fobier, ångestsymptom eller andra psykiska sjukdomar m m så har du förklaringen i DNA enl professor Lars Olson.
Studier med mössen understryker möjligheterna. - Och mössen har också DNA.

Min fru dog i bröstcancer. Hon trodde att det berodde på det nedärvda arvet, eftersom samma sjukdom fanns i släkten så hon var disponerad. Jag hade svårt att tro på detta och har grubblat länge vad det kunde varit eljest i vårt liv som ha kunnat orsaka sjukdomen. Jag hittade inget.
 - Svaret finns nog ändå i DNA.

Sofistikerad tid

Om jag skulle vilja karakterisera tendenser jag vill skriva här om så skulle begreppet "sofistikerad" passa väldigt bra. Det är händelser i mitt liv som har gjort att jag har uppmärksammat fenomenet.

Jag har tidigare skrivit om en försäljarens sofistikerade sätt att sälja en abonnemang men hemkommen så har jag funnit att jag tecknade två. Och hur det har gått till har orsakat mig en hel del huvudbry. Och mobilen som jag fick saknade dessutom inbyggd kamera ... Men nog om detta.

Tendens i tiden som hat att göra med försäljningknepen är den som ficktjuven använder sig av numera. Jag kommer in på detta också på grund av en förekommen anledning, men då tjuven misslyckades.

Den sofistikerade tekniken har olika varianter men...

1. Man blir bländad dvs försätts i ett tillstånd som avväpnar.
2. Aktivitet av maskerad välvilja.
3. Uppvaknande med åtföljande skam för att ha blivit lurad och ställd att man vill inte tala om händelsen ens.

Som när jag promenerade hemåt i Stadsparken häromdagen och mitt på  ljusa dagen. En man kom till mig och bad om att växla en femkronors mynt... med tanke på parkering - sådan fanns dock inte i närheten, men man skall inte vara misstänksam. Men jag hade just fem enkronor eftersom jag skulle just gå på toaletten i centrum men det gick ju inte (det krävdes femkronors mynt). Så jag växlade myntet med dom pengarna. Men uppmaningen fortsatte och nu ville mannen att jag skulle växla ett större belopp... men nu började jag ana ugglor i mossen som det heter. Jag ville inte ta fram plånboken. Och nu är jag glad för att jag inte gjorde det...

Snart kunde man läsa om liknande och andra; tricks som praktiseras av tjuvarna i stan.

Men det finns egna sofistikerade problem som är ändå värre dvs då jag springer ifrån betydligt större belopp när jag handlar. Detta hände mig just häromdagen. Jag tog emot småmynten och sedan gick...

- Hallo! Glöm inte sedlarna här... hörde jag kassörskans röst... Tack för att ni finns!

Och nu grubblar jag över att att själv kan vara min egen sofistikerade tjuv. Ja, just det, på ett mycket sofistikerad sätt. - Vet du hur?

Babysitter

Min träningskompis på ACTIC är 84 år gammal men i betydligt bättre kondis än mig. Han tränar också hårdare än jag och samtidigt orkar med det. Han har en skogsarbetares starka kropp och just nu ligger han bredvid mig i en vilostol medan vattenbassängens vågor sprider sig hitåt och bryter tystnaden. Men nu är det tyst igen.

- Och hur har du tänkt din ålderdom jag menar när du inte längre orkar sköta dig mera.?
- Jag har faktiskt inte ens tänkt på det. Men jag skulle nog vilja ha ett rum på Strigeln med personal ordnat...
- Men det är ju knappast möjligt, det finns ju inga platser lediga och kön är lång...
- Ja, då blir det väl att vara hemma och utnyttja kommunens hemtjänst, och du?
- Samma här men det är ju olika personer man får träffa med shemaläggning och stress och jag får inte stressa. Om någon stressar kring mig så påverkar det mig också...
- Ja, de måste vara effektiva för att hinna med så många som möjligt och...
Men jag hörde att i andra länder finns det andra alternativ också. Somliga föredrar någon som kallas "babysitter" om du vet vad det är. Det är en person, en privatanställd eller frivillig, som hjälper till när det passar och efter överenskommelse.
- Det måste då bli privat och det kan kosta en hel del...
- Vad kostar hemtjänsten förresten?
- Vet inte...

Jag gick in i de närmaste hemtjänstkontoret för att fråga. De visste det inte - jag skulle ringa...

Vad kostar din hemtjänst?

http://seniorval.se/bra-att-veta/vad-kostar-hemtjanst

http://www.nanny.nu/
- finns det någonting liknanade för de gamla?


 

Är du osympatisk?

Är du osympatisk?

 

Jag vänder på frågan i stället. Är jag osympatisk?

Varför göra detta? Som människa vill jag veta om du tycker om mig på riktigt eller inte. Att vara pliktskyldigt positiv räcker inte för mig.

Men OK, vi behöver inte gå så långt heller.
 Du vill veta om du kan ta kontakt med mig eller helst vänta med det - tills jag lugnar ner mig t ex. Detta är speciellt av betydelse i nära relationer.

Jag behövde inte säga ett enda ord men min gumma visste ändå att det var bäst att låta mig vara.
Och kvinnor är duktiga på det - de kan konsten att avkoda kropsspråket.
Hon visste hur det är med mig därför att mina tankar och känslor formligen pyste ut omkring mig - vare jag ville det eller inte. Och ju mer jag försökte dölja någonting destå mer förgiftade jag atmosfären runtomkring mig.

Att ljuga är också svårt. Man klarar det bäst bland de som är kroppsspråksanafabeter. Men ens egen fru var mycket sällan det!