Gammaldags liv

När jag var barn
var vi mycket fattiga
och kriget har tvingat oss...
som mamma sa ofta...
- vi skall va´ sparsamma!

- pengarna är till för
att konsumera mera!
det är så nu, så alla gör;
då kan vi bli rika,
får omsättningen stiga.

jag fattigdomens prägel bär
är inte fattig men så där.
och försöker alltid spara;
hörande ännu mammas röst
"så skall det bara vara!"

om jag sparar föjaktligen
får något att ge bort igen.
glada problem att brottas med
vill ge just nu, men vem behöver?
Vem skall jag ge?!

sinko

En ny frälsningslära

En värld utan skvaller

Jag har med stor förvåning tagit del utav en sida på internet om en värld utan skvaller. Och vad man kan vinna när man uppnår en sådan värld. Och hur man kan uppnå ett sådant tillstånd dvs genom att börja med sig själv. - Mycket beror tydligen bara på oss!

Med skvaller definieras här när två talar om en tredje person. Oundvikligt så lägger man då till eller tar ifrån, värderar, känner och sympatiserar eller... etc som påverkar det sagda som deformeras i viss mån. Det är då oundvikligt att de egna värderingarna och tyckanden påverkar informationen som blir skruvad och falsk i egentlig mening. Förvanskningen kan bli total om skvallret fortsätter i flera led. - Så visst, en värld utan skvaller vore bra kan man tycka.

En skvallerfri värld? - det låter ju spännande, speciellt om man tänker också på uppmaningen om

att tala sanning med varandra.
Hur går då detta ihop med bibelns råd? Nästan perfekt skulle man kunna säga. Att strängt bara kunna förmedla sanningen vid skvaller vore det perfekta sättet att lyda uppmaningen eller hur?

Men vad menar bibeln egentligen om att tala sanning med varandra? Precis som det sägs! Det handlar i praktiken om offentlighetsprincipen, det är den bibeln håller fram att iakttaga. Dvs den kristna församligen får inte ha några hemligheter för sig; den skall hålla offentliga tal, -studier, -tidningar, -resultat och -planer etc. Även synderna skall vara offentliga i princip egentligen. Inte heller skvallret skall hemlighållas. Om det hålls hemligt det är då det kan bli skadligt.

Men allt har sina gränser som även detta. Offentlighetsprincipen gäller bara så långt ärendet angår någon.

Men hur är det då med skvallret? "Skvallret" är mycket negativt laddat, men visst är skvaller i positiv mening nyttig. - Hur kan någon få reda på om han/hon är sjuk? -  Men det finns skadlig skvaller också.

Binder samman

Skvaller, vanlig och...

Det är sättet att förmedla informationen(?)som bl a i det här fallet, är det märkliga. Den kan ges bl a på ett förtroendegivande sätt med tillgjord röst, ibland bara antydningsvis, ...hemliga blickar, som får en att känna sig utvald för att ha fått reda på..., kombinerat med förväntan om att inte föra vidare saken, för det är..., ...en märklig komplott... Metoderna växlar... - Men det kan också vara en vanlig snack...

En sådan man - med tillgjord sätt - träffade jag för första gången på Vattenpalatset efter bastun i veckan. Jag blev endast ila berörd av han sätt, varav jag knappt förstod... vad saken gällde pga vattenbubblet. Så jag försvann efter en stund...- Otrevlig upplevelse av en främling. Jag ville inte känna till hemligheten(?)!

Att få veta en hemlighet på detta sätt - känns det samtidigt som om... - som en förpackad förpliktelse, ett gemensamt något som vill binda oss till varandra. 
En hemlighet binder nämligen samman de personer som delar den - därav en del av hemlighetens makt. Somliga kan bli smickrade av denna gåva(?) och får en känsla av betydelse/status för visat förtroende.

Dessutom är människan nyfiken. Så är även jag förståss; ja, för att inte tala om den vånda jag upplever ibland ifall jag inte förstår någonting som uppenbarligen händer... utan att jag kanske inte ens ser det. Om sedan när oväntade och tragiska händelser ändå briserar etc speciellt i ens närmiljö kan...
 - Varför har detta hänt som inte kunde hända, och varför?! Och sedan, sedan man får veta, för det får man förr eller senare, så förändras hela ens bild av verkligheten. - Och vad skall jag göra nu? Hur skall jag förhålla mig? Vad är det jag har missat och borde ha gjort?

Men vanlig skvaller - som förmedlas på ett naturligt sätt - är ofta ofarligt och faktiskt nödvändigt.

Skvaller

Hemlighetens makt

Sjuk idag och ligger hela dagen. Framåt kvällen så börjar jag så slött titta på en ungersk sida med många frågor på och som väntar på svar. Det finns många vettiga frågor som jag brukar svara på. - En sådan sida - konstigt nog - finns inte på svenska!
Men man får dessutom veta här vad folk vill ofta reda på, som att:

om hemlighetens makt. 

Ja, och jag har sedan funnit att det finns många sidor på temat.
Plötsligt så blev jag själv intresserad av hur det kan komma sig att skvaller kan sprida sig och... utan att, den som det gäller, får inte veta någonting.
Visst känner vi alla till den oskyldiga leken men den är inte en lek om man utövar den i verkligheten. Problemet är att skvallret kan utföra sina skador utan att det - eftersom den är hemlig - inte kan redas ut. Kompakt hemlighölls av alla deltagare.

Alla har nog blivit utsatta för skvaller någon gång så ock även jag. Det gäller då att man har goda vänner som avslöjar för en vad som skvallras om en. Jag har haft sådana goda vänner och det är jag tacksam för.

Men många tiger emellertid och jag har fått förklaringen: det är hemlighetens makt!

Skvaller

Döden

I vår strävan
vi pöser
och jäser;
men drabbas ändå,
av den totala
jämlikheten.

ingen som blir
imponerad...
om någon varit
en stor stjärna
och av många
applåderad.

väckte kanske
känslor och lustar
stor beundran.
till vad nytta?
allt bliver väck
vi insomnar.

sinko

Världens slut? - 21 december 2012?

Hur blir det i framtiden?

Det har hänt en gång att Gud ångrade sig för att ha gjort människan (1 Mos 6:5-6)och... men... - läs vidare.
Därefter uppstod givetvis frågan: tänk om Gud kunde ändra på sig igen? -  Jaaaa?! kanske Han inte bryr sig längre och låter människor ta kål på sig själva? ... etc.

- Men Han kan inte dra sig undan längre!
Han har nämligen sedan efter Noas tid med sin ed bekräftat... dvs att Han inte heller kan glida undan numera och välja lätta lösningar. Hans vilja måste ske - dvs Han måste kunna klara av det - även om det blir svårt för Honom.
Gud har just därför svurit vid sig själv - dvs förbundit sig själv - och kan därför inte överge människan längre som Han tänkte i de svåra tiderna före Noas dagar.

Det blir därför med säkerhet fred och frid till slut på jorden!

Jesus på vattnet

Du:

Men kunde Jesus verkligen gå på vattnet? Lärjungarna såg ju det?

Jag:

I varje fall så såg lärjungarna honom att göra så och blev förskräckta. De kristna tror på att detta är sant. Och det går inte att helt förneka det heller, jag kommer senare in på detta. Men man kan göra som många andra gör, att helt enkelt inte tro på det. Deras tanke går då ut på att det är fysiskt omöjligt. Ingen människa kan klara av det.

Jag kan inte heller förklara det för det är fysikt omöjligt att kunna gå på vattnet. Så långt hänger jag med. Men jag kan inte förneka att lärjungarna såg Jesus komma till dom gående på vattnet. Jag väljer att tro på vad de har berättat helt enkelt.

Och även de hade samma sorts ögon som vi... Läser man noga vad som står så sägs det att de såg Jesus komma gående på vattnet – det sär vad de såg. Men varför kan vi då inte helt förneka händelsen? - En viss tvivel kan ändå uppstå eftersom man kan inte förstå hur detta har kunnat ske.

Det är å andra sidan så att, enbart på grund av bara vad de såg, går händelsen inte att het förneka heller. Deras ögon skilde sig inte från våra ögon så..., men ögonen har ju sina begränsingar dvs en känd begränsad förmåga, en gräns för vad som går att se. Allt som finns kan vi helt enkelt inte se med våra ögon; och det kan vara så att det mesta som exister i verkligheten ligger utanför vår synförmåga för att kunna se.

Osynliga änglar kunde ha hjälp honom för att komma ifatt dom till båten. Det vi med säkerhet kan tro oss veta, att det gick inte att göra på ett normalt vis pga kända fysiska lagar

Men vem kan förneka att det fanns ett annat sätt?

Jo, en materialist kan. Är man nämligen materialist då utesluter man fördenskul existensen av allt annat som faller utanför fysikens domäner, ja, då blir det verkligen svårt att tro på bibelns berättelse.

Inte lätt att vara gammal

Var försiktig med avtal om du är gammal

Jag är 77 år nu och lite(mycket enl andra) tankspridd. Jag har även fått en bok av mina barn för att kunna se med humor på mig själv. Andra gör det emellertid ej. Inte om man tecknar ett avtal om ett hemtelefon abbonnemang på företaget 3 och sedan, redan nästa arbetsdag vill ångra sig. Jag är definitivt inte rolig som det verkar.
Jag har ju en gammal NOKIA mobil som jag har ärvt och den fungerar bra. Men visst tyckte jag att knapparna kunde vara större.
Dessutom så har jag diabetes och enligt läkaren så får jag inte stressa. Men denna affär har inte varit bra för mig.

3 augusti 2012.
Jag är ju kund på 3 och jag svängde in för att fråga om vad vissa påförda belopp på räkningen stod för. Inte minst för att jag ville betala för någonting vi inte hade nytta av (ej utnyttjat). Men då fick jag veta att mina räkningar kunde totalt bli lägre med det nya erbjudandet. Så visst blev jag intresserad. På stubben blev ett nytt kontrakt påskriven av mig. Jag har emellertid ganska snart ångrat mig och började studera vad erbjudandet gällde. Emellertid hitta jag inte dokumentet över erbjudandet för hemtelefonen, så jag kunde inte heller diskutera saken med min son. Plötsligt kände jag mig väldigt osäker men så har man ångerrätt så det ordnar nog upp sig.

6 augusti 2012
Klockan 10 redan i affären i Eskilstuna för 3. Jag framförde mitt ärende dvs att jag har ångrat mig ang avtalet från fredagen veckan innan. Jag fick frågan varför och beskedet jag fick var att det är OK det gällde dock att lämna tillbaka packetet som skulle sickas till Oskarsborg i Ärla.
I paketet skulle överenskommelserna i avtalet finnas. Det blev lite nervöst för paketet med avtalets innehåll har inte kommit och inte till den dag i dag är - den 14 augusti 2012. Så jag kunde inte chansen att diskutera avtalet med min son och tänka igenom vad jag fick för förmåner.
Jag begärde en kopia på avtalet men fick den inte med hänvisning att den låg i paketet som skulle komma. En kopia på avtalet för hemtelfonen borde jag ha fått samma dag tillhanda - egen anm.

8-9 augusti 2012.
När då paketet inte kom - som lovat var - fram så jag måste - tyckte jag - gå till affären nu igen för att berätta om läget. Men först då fick jag till min överaskning veta att jag inte hade någon ångerrätt. (Så det har hänt någonting från måndag - då det inte var något problem - till fredagen i veckan.) Till saken hör att jag inte heller kunde använda DORO telefonen under denna tid eftersom ångerrätten gällde dvs det nya avtalet upphörde - enligt min mening - i och med detta. De gamla avtalet fanns ju kvar det har jag inte uppsagt.
- Jag får fortfarande använda min gamla NOKIA. Men så tittade jag på den DORO som jag fick på affären men se den var inte utrustad med kamera. Jag fick alltså en sämre mobil än min gamla NOKIA.

Jag var dessutom i kontakt med Medborgarkontoret - så visst gällde ångerrätten
Jag har också kontaktat företaget på faceboken och - visst så gällde ångerätten

13 augusti 2012.
Gick åter till affären för att lämna in prylarna. Hemtelefonen har inte kommit än så den får jag återlämna när den kommer. DORO mobilen har emellertid lämnats tillbaka.
Jag vill behålla vår gamla abonnemang som har fungerat bra. Så frånsett från denna missuppfattning så är jag nöjd med företaget.

Till saken hör också att jag har inte sagt upp min tidigare abonnemang.

Mikael Sinko
Oskarsborg Ärla

På parkbänken

Jag skulle på träningen idag men ingen öppnade. Jag började ana ugglor i mossan och frågade en förbipasserande... - Vad är att göra i stället? En gubbe solade sig på bänken och jag slog mig ner... Vi snacka: om staden, prostatacancern, livet, döden, tron på Gud, himmelen och jag vet inte vad. Det tog c:a två timmar.


Gubben som jag satt och solade med på parkbänken i går berättade också om en anekdot om en guds förnekare. Du kanske har hört den förut. 
Det hände sig att ämnet för vårt samtal har inte kunnat simma och råkade hamna i vattnet, och plötsligt då...
- Men Gud hjälp mig nu! Ser du inte att jag håller på att drunkna...
Men så drevs han i vattnet mot stranden och kunde få tag på en gren från ett träd...
- Tänk inte på det jag sa, jag skojade bara...
Och då brast grenen och...


Min kompisgubbe på bänken i parken visade sig också tro på gud,...sedan vi var inne på att snacka om döden, uppståndelsen och dödsfruktan. Bekännelsen kom på ett svensk vis - du vet! Visst trodde han på Gud och bad också sina korta böner på kvällarna men inte alls på ett extremt sätt eller så, försäkrade han. I varje fall tänkte jag då att den här gången kan det inte bli några djupare tankar att..., men jag tog fel.
- Jag behövde bara lyssna och jag lyssnade också faktiskt... erfarenheter, grubblerier...


Min obekanting - då jag satte nig ned bredvid honom blev som en förtrogen vän på en kort tid. Fast han var kanske några tiotal yngre än jag så har livet inte alls gått förbi honom utan att observera och förundra sig... Jag började faktiskt gilla honom. Han berättade om sin släkt och vänner varav någon var präst och predikant en annan, och andra rena gudsförnekare. Medan jag påpekade att vi människor till skillnad från djuren är i grund och botten religiösa - vi kanske bra, barnsligt nog - förnekar detta vårt behov. Men han såg på detta på ett djupare sätt som någon sorts hyckleri eller... som fånar. Han tycktes speciellt också njuta av sin anekdot som han berättade för mig.


 Han verkade - visade sig - fokusera just på gudsförnekarna som han tycke betedde sig underligt. Ja, som att tro, att det var någonting som en handelsvara. Somliga förnekade Honom men när det kom till kritan så gjorde ändå anspråk på hans tjänster. - De gjorde kanske narr av Honom men de gjorde sig själva till att vara narrar.
Atituden att man inte behöver Gud när det  går bra, och sedan ändå anse/förvänta/betrakta Honom skyldig att hjälpa till, om man säger "ok då, jag tror på dig!" när man alltså anser sig behöva honom.

Att förlåta - strategier

Att be om förlåtelse...

1. Man vill klara sig undan, okänsligt!  "-Men förlåt då!", "Jag gjorde inte något fel..." - Kan vara provocerande.
2. Något man måste göra, ett krav! - ex vid barnuppfostran, kräver/känner underkastelse. I fallet vuxna: "- Jag har ju sagt förlåt.. så vi skall inte tjata om det igen"
3. Göra det på ett världsvant sätt - be om ursäkt i förbifarten(kulturellt, anv av politiker)."- Förlåt så himla mycket..."
4. Betraktas som något ädelmodigt och fint med förfining(enl traditionen). Eller småfräckt: "Behåll dina rosor och torka av bordet i stället."
5. Mår illa om man inte gör det! - Något som måste klaras av, inväntar inte lämpligt tillfälle. En dygd(?). En handfast "Förlåt!"
6. Dömer sig själv - kränkta själar. Ex: barnens lojalitet mot sin missbrukande föräldrar. "För att jag finns till..."
7. Att förlåta sig själv. "Det jämnar ut sig..."
Den som gjorde dig riktig, mycket riktigt illa kommer kanske aldrig att våga be dig om förlåtelse.

Att förlåta - en snabbis.

Lisa och Emma leker i sandlådan Lisa tar ifrån Emmas spade från henne. Emma gråter.
Mamman:
- Lämna genast tillbaka spaden till Emma och säg förlåt. Och nu skall ni krama om varandra och
så kan ni leka med varandra som vänner igen.
Det är ung så här barna blir lärda av föräldrarna - en snabbis som fungerar ibland. För de vuxna är det inte så här lätt.

Olika strategier.

1. En svensk klassiker. Ett rationellt sätt att ställa allt till rätta.
"Förlåt! Och så pratar vi inte mer om saken."

2. En japansk klassiker. Visar ånger och vädjar om storsinthet.
Han ber offentligt om förlåtelse inför hela nationen på scenen och gråter.

3. Att göra en pudel. Svensk uppfinning. Används gärna av politiker.
Att offentligt erkänna sitt misstag och samtidigt leverera någon oväntad nyhet.
Ex.: Skammen över att ha tagit emot pengar utan att ha gjort någonting för dom
kombineras med offentliggörandet av att pengarna skall skickas till ett välgörande ändamål.

4. En god ersättning levereras. I stället att förlåta visar man förståelse.
Att vara förstående är inte samma sak som att förlåta men godtages ofta i brist på annat.
En svensk kulturell gest som man är pressad(?) att acceptera, annars vore det genant!

5. Att slippa förlåta. En mycket vanlig internationell tillvägagångs sätt. Principen: det är ju inte ditt fel!
Ex:: 1. - Om du har kört över en gamling på gatan så är det gamlingens fel. För om
gamlingen inte har stått där så har det inte hänt.
2. - Bestulen? Skyll dig själv! För om du inte varit där så skulle det inte ha hänt.

Ett riktigt "förlåt"? Eller ett spektakulärt "förlåt".

Hur skall ett riktigt förlåt vara - skall man kräla i stoftet för det? Frågan ställdes inför följande händelse i Stockholm:

... plötsligt en morgon upptäcktes det en spektakulärt målning på gatan med jättestora bokstäver: ordet
FÖRLÅT. Det behövdes riktigt dåliga ögon för att inte kunna se det av... även på 100 meters håll. Folk som gick förbi tittade och några som såg det stannade och började diskutera händelsen.
Förmodligen en kille skrev det, till någon, dit målningen tycktes vara riktad - ett hus på andra sidan gatan och alla tittade ditåt och började undra. Det var inte frågan om någon grafitti utan FÖRLÅT-et målades av känsla har somliga kommit fram till. Det måste ha varit en kille som skrev detta och som tydligen gjorde bort sig - vad kunde det vara? Flickor skulle inte ha gjort detta på det här sättet...  - Och om det här skulle vara riktat till mig - påpekade en dam - så skulle jag smälta på stubben och öppna fönstret på vid gavel, för att ge till känna att jag har förlåtit...
Men vem kunde tjejen som detta FÖRLÅT var riktad till -möjligen en pojke som skrev det som var otrogen gissade andra helvilt. Och alla tittade på huset därborta... men inget fönster öppnades.
Budskapet har tydligen inte kommit fram, så vi måste göra någonting dvs söka efter mottagaren och jakten började.
Vid det här laget har även Stockholms media kopplats sig upp i sökandet
--------------------------------------.

Morfar är sjuk

Morfar hos doktorn

Den gamle morfar beklagar sig inför sin doktor
- Det är något konstigt med mig doktorn. Jag tycks ha fått någon sjukdom som mina barnbarn lider av.
- Det låter mycket intressant, låt mig höra...
- Det verkar som om att jag har fullständigt glömt bort hur det är att vara ung.
- Mycket vanligt... mycket vanligt...!

Ej vet jag

Att be om förlåtelse...

1. Man vill klara sig undan, okänsligt!  "- Men förlåt då!", "Jag gjorde inte något fel..." - Kan vara provocerande.
2. Något man måste göra, ett krav! - ex vid barnuppfostran, kräver/känner underkastelse. I fallet vuxna: "- Jag har ju sagt förlåt.. så vi skall inte tjata om det igen"
3. Göra det på ett världsvant sätt - be om ursäkt i förbifarten(kulturellt, anv av politiker)."- Förlåt så himla mycket..."
4. Betraktas som något ädelmodigt och fint med förfining(enl traditionen). Eller småfräckt: "Behåll dina rosor och torka av bordet i stället."
5. Mår illa om man inte gör det! - Något som måste klaras av, inväntar inte lämpligt tillfälle. En dygd(?). En handfast "Förlåt!"
6. Dömer sig själv - kränkta själar. Ex: barnens lojalitet mot sin missbrukande föräldrar. "För att jag finns till..."
7. Att förlåta sig själv. "Det jämnar ut sig..."
Den som gjorde dig riktig, mycket riktigt illa kommer kanske aldrig att våga be dig om förlåtelse.

Att förlåta - en snabbis.

Lisa och Emma leker i sandlådan Lisa tar ifrån Emmas spade från henne. Emma gråter.
Mamman:
- Lämna genast tillbaka spaden till Emma och säg förlåt. Och nu skall ni krama om varandra och
så kan ni leka med varandra som vänner igen.
Det är ung så här barna blir lärda av föräldrarna - en snabbis som fungerar ibland. För de vuxna är det inte så här lätt.

Olika strategier.

1. En svensk klassiker. Ett rationellt sätt att ställa allt till rätta.
"Förlåt! Och så pratar vi inte mer om saken."

2. En japansk klassiker. Visar ånger och vädjar om storsinthet.
Han ber offentligt om förlåtelse inför hela nationen på scenen och gråter.

3. Att göra en pudel. Svensk uppfinning. Används gärna av politiker.
Att offentligt erkänna sitt misstag och samtidigt leverera någon oväntad nyhet.
Ex.: Skammen över att ha tagit emot pengar utan att ha gjort någonting för dom
kombineras med offentliggörandet av att pengarna skall skickas till ett välgörande ändamål.

4. En god ersättning levereras. I stället att förlåta visar man förståelse.
Att vara förstående är inte samma sak som att förlåta men godtages ofta i brist på annat.
En svensk kulturell gest som man är pressad(?) att acceptera, annars vore det genant!

5. Att slippa förlåta. En mycket vanlig internationell tillvägagångs sätt. Principen: det är ju inte ditt fel!
Ex:: 1. - Om du har kört över en gamling på gatan så är det gamlingens fel. För om
gamlingen inte har stått där så har det inte hänt.
2. - Bestulen? Skyll dig själv! För om du inte varit där så skulle det inte ha hänt.

Ett riktigt "förlåt"? Eller ett spektakulärt "förlåt".

Hur skall ett riktigt förlåt vara - skall man kräla i stoftet för det? Frågan ställdes inför följande händelse i Stockholm:

... plötsligt en morgon upptäcktes det en spektakulärt målning på gatan med jättestora bokstäver: ordet
FÖRLÅT. Det behövdes riktigt dåliga ögon för att inte kunna se det av... även på 100 meters håll. Folk som gick förbi tittade och några som såg det stannade och började diskutera händelsen.
Förmodligen en kille skrev det, till någon, dit målningen tycktes vara riktad - ett hus på andra sidan gatan och alla tittade ditåt och började undra. Det var inte frågan om någon grafitti utan FÖRLÅT-et målades av känsla har somliga kommit fram till. Det måste ha varit en kille som skrev detta och som tydligen gjorde bort sig - vad kunde det vara? Flickor skulle inte ha gjort detta på det här sättet...  - Och om det här skulle vara riktat till mig - påpekade en dam - så skulle jag smälta på stubben och öppna fönstret på vid gavel, för att ge till känna att jag har förlåtit...
Men vem kunde tjejen som detta FÖRLÅT var riktad till -möjligen en pojke som skrev det som var otrogen gissade andra helvilt. Och alla tittade på huset därborta... men inget fönster öppnades.
Budskapet har tydligen inte kommit fram, så vi måste göra någonting dvs söka efter mottagaren och jakten började.
Vid det här laget har även Stockholms media kopplats sig upp i sökandet
--------------------------------------.

Överlägsenhet

Man kan inte
rösta om fakta
om vad som är
sant och rätt

men åsikter
kan man rösta om
för att majoriteten
skall få rätt

sant och rätt
segrar ändå...
och utan att
skaffa majoritet

du kan säga emot
eller emot kriga
... gäller ändå
det är bara så

Sinko

Kallas det för tidens tand...?

...Eftersom ingen trodde på det längre. Det har inte hänt... sedan 1821(trodde somliga beslutsfattare), om det verkligen har hänt ens då - för det kan ju inte hända. Det som hände 1821- om det hände - så var det också längre tid tillbaka än någon människa kan minnas. Så det kanske det ändå inte ens ha hänt...

Det var som hände då(1821), om det har hänt alltså, blev en sådan sällsynt händelse, nästan som Kristi födelse, så att man höll på att ställa tideräkningen efter, dvs 1821. Det blev bemärkelseåret då en människa sist dödats av en varg(?).

Men så har nu bevisligen hänt det - som inte kunde hända - igen, men som i framtiden kanske ingen kommer att tro på, dvs på det som har hänt den 17 juni 2012 på Kolmårdens djurpark. - Tiden får oss att glömma och man kan spekulera...

Det som bara inte kunde hända har nu emellertid hänt!

Och vad är det du och jag tänker på nu? Det är djurskötarens - en kvinnas - sista minuter i livet. - Vad tänkte hon på? Kanske kände sig lurad! Som dog, ensam arbetande i parkens varghägn - fritt band vargar - under obevittnade omständigheter. Om man skulle fråga vargarna så säger de: vi minns inte!

På denna djurpark har man dessutom släppt in vanligt folk i vargars hägn för 1095 kronor per person tidigare. Ett ex på vad god tro - utan kunskap - kan ställa till.

Svensk smörgåsbord står sig

Revolution. Jag har sorgliga minnen med tanke på revolution. Det var revolutionen som föste mig till Sverige år 1956. Och mina trevliga minnen härstammar mest från tiden därefter.

Sedan dess har mycket förändrats. förändringar som var otänkbara har skett. Sovjetimperiet fallit samman utan ett skott.

Under mitt liv har flera förändringar skett än under 1000 år av mänsklighetens historia. En verkligen märklig tid vi lever i.

Vad har då förändrats i Sverige? Säkerligen mer än vad jag kan räkna opp. Men något som de flesta är uppenbart är förändringarna i gastronomin. För mig tycktes då att det mesta i matväg var sött i Sverige och nu finns det smaker av otrolig mängd.

Man kan utan vidare säga eller karakterisera förloppet som en gastronomisk revolution som har inträffat.
Jag minns den tiden då jag skulle köpa Keso. De visste ens inte vad det var för någonting och ännu mindre vad det hette. Och nu finns det överallt och det är jag glad för, för jag använder keso till gröten. Och så finns de dessutom en massa nya namn på mat exv pizza som man aldrig hört talas om - inte jag i alla fall.

Och grönsaker? Det var ett litet salladsblad som dekoration till fläskotletten med potatis som jag fick. Och nu, nu finns det grönsaksbord med alla härligheter på.

Allting har förändrats inom matlagningen, men något som är svenskt finns ändå kvar.

Surströmming - bjud mig gärna!
Smörgåsbordet
Och den traditionella nubben


Och det finns inte något mer fantastiskt än när svenskar dukar upp till en fest - den sista jag kommer ihåg var hos Gustavsson. Verkligen kungligt jag brukade känna mig vid dessa tillfällen. Men det är väl också en gammal fin tradition. Svenska kvinnor är helt fantastiska i den här konsten. - Jag vet, för jag hade också en.

Och det betraktar jag  som en stor ära om jag får vara med någon svensk bjudning.

Soluppgången i dag

Jag titta på klockan
och klockan var fyra
tyst i mina tankar
har inget att säga

dagen är såpass ny
och snart går solen upp
tystar mig ännu mer
för underbart är gott

för vad finns det att sägs
inför de nya dagen
jag ser nu soluppgången
och synen gör mig tagen

det är för underbart
få känna solens strålar
den bästa del av dagen...
jag älskar dig - jag lovar!

Sinko

BEROENDE

Ej önskar jag
leva genom andra utan förbli
min egen vilja trogen
även då vi sjunker in i
vår kärlek och vårt gemensamma
  dunkel -

Du är liksom jag
ett jag men vad vore vi
utan ljuset
där vi vilset trevar
  oss fram i nattens mörker -

Det outgrundliga
är uppenbarat
i allt omkring oss -
Det existerar - alltså finns jag
  och du -

Stenen finns men
vi äro icke stenar -
Du liksom jag är ett jag
liksom jag liksom du
  är förunnad -

Hans Hällare

Åskväder på gång

Detta var några dagar sedan då åska annonserades och inspirerad försökte jag skriva en dikt men den blev oavslutad. Så jag försöker avsluta den nu i stället, eftersom jag känner mig pigg så här kl 5 på morgonen. Dikten blev inte riktigt bra men så här blev den i alla fall

Risk för åska

Det som utspelar sig
här på Oskarsborg
när åskan går:
det kallas för respekt
och på vår meny då
följande aktiviteter står

åskan ännu långt borta
uppstår en stor brådska
el kontakterna slits ur...
om det kommer nära
och åskan börjar dundra
i bilen sitter Irma

från spisen håll dig borta
för det sprakar och det fräser
inne skapas respekt,
av knallar som hörs ofta

jag vet nu vad som gäller
vet ej när det smäller
...måste apparaterna tysta
så ingen nåt får knysta!

Sinko

Denna dag gick nästan allting fel

Jag har städat färdigt m m och nu var jag på väg till bilen för att åka på träning i Eskilstuna. Men bilen vägrade att starta. Nåväl, det går flera bussar så jag får ta någon av dom i stället. Javisst, men så råkade jag inte ha någon paraply hemma, så jag får väl invänta Andrée och ta träningen i morgon.

Jag la mig i sängen och började filosofera över situationen. Den så kallade fria viljan dök upp i minnet igen. Visst, så vill ja till bussen - (fri vilja?)- men då blir jag genomsur och tom sjuk kanske. Om den fria viljan skulle bestämma - om jag hade en ådan - så kunde det gå riktigt illa för mig tänkte jag. Men eftersom jag har en egen vilja så är det jag som bestämmer vad jag skall göras - så är det så!

Jag tycker att det är bättre att räkna med den egna viljan eftersom jag kan rå över den. Och det har jag väl aldrig upplevt att jag släppte den fri, men det hindrar mig inte att göra någonting frivilligt. Nej, jag gillar inte att någon fri vilja bestämmer över mig. - Tur att jag inte har en sådan.

Om man är som jag medveten om den egna viljan så vet jag att jag kan styra den eller avstyra den om den skulle vilja mig något som är skadligt. Men ingen fara, för min egen vilja tänker inte själv det är jag som tänker för den.
- Min vilja vill jag ha som ett verktyg i syften jag själv bestämmer mig för.

Jag vet inte överhuvudtaget hur jag skulle kunna bete mig med en fri vilja inom mig. En sådan känns för mig något okontrollerbart som skulle göra mig riktigt rädd.

Men andra är kanske beskaffade på ett annat sätt - jag undrar då hur de gör.

Och nu är min vilja att slumra till lite och njuta av regnet därute. Ja, jag - min vilja - vill det!

Har jag en fri vilja?

I ett tidigare avsnitt funderade jag över jaget och dess förändringar. Många söker sitt jag men vad som behövs egentligen är att rehabiliterar sitt jag som ju redan lär finnas. Men man måste lära känna den.

Osökt kom jag in här på den fria viljans spörsmål, den hör ju också till jaget. Det finns ju också olika uppfattningar om existensen av en fri vilja.

Och då tänkte jag att jag borde väl veta bäst beträffande mig själv om jag har den fria viljan eller inte! Så jag ställde frågan till mig själv för att få ett ärligt svar: har jag en fri vilja?

Svaret blev att jag, känner instinktivt så, att jag inte har någon fri vilja. Hela mitt liv visar det tycker jag - speciellt mitt liv under den kommunistiska diktaturen. Och det var definitivt inte det jag ville. Och många med mig skulle intyga att de inte hade då en fri vilja. - Hur förklara detta och påstå att människan har en fri vilja?

Någon fri vilja fanns det definitivt inte hos mig då och nu heller. Men, visst helt viljelös, var jag och är jag inte - jag har ju, och alltid haft en egen vilja. Denna egna viljan är inte alls fri utan helt beroende av mig. Jag äger min vilja och ansvarar för den.

Friheten att välja uppstår dock ibland och då får man välja mellan två eller flera alternativ. Men dessa alternativ är alltid begränsade eller obekanta. Jag kan just nu välja att sluta skriva och dricka kaffe istället - som jag ock kommer att göra - peta mig i näsan, klia mig...  m fl  fria valmöjligheter står mig till buds. Och denna frihet menar somliga är bevis på att jag har en fri vilja. Dvs friheten att kunna välja fritt bland en massa möjligheter bevisar att den fria viljan finns menar de. - Vad är det som finns egentligen? Den fria viljan eller möjligheterna?

Men då dessa möjligheter inträffar, fria valmöjligheter i en speciell situation; och se, detta pekas ut och avses som bevis på existensen av den "fria viljan".
Alltid har man ju några fria val att göra, till och med före sin död - exv att blinka med ögonen. Alltid finns det något man kan fritt göra dvs välja mellan olika då möjliga alternativ. Men alla dessa situationer kan täckas även av begreppet "egna viljan" in också.
Den sk "fria viljan" är då endast en specialfall av den "egna viljan" då friheten att välja är möjlig. Det vill säga då omständigheterna tillåter det. Men då är villkoret, själva omständigheternas beskaffenhet det gäller; det handlar inte om viljans beskaffenhet..

"Jag var inte jag förr"

Jag läser här om Lulu som bestämde sig och hoppade av karusellen för att börja ett annat liv.

Hon satte helt enkel foten i marken, tvärbromsade och bytte inte bara fil utan även färdriktning. Det hände mycket innan också men det får räcka med denna korta sammanfattning.

Jag kände igen mig när jag läste om  henne, fast det gick inte så drastiskt till alla gånger för mig. Utom den gången jag måste lämna landet och kom till Sverige som politisk flykting. Sedan dess gick förändringarna mera successivt till, men de blev ändå stora.-Kanske var jag för feg eller mer för försiktig än Lulu.

Somliga kan det där med snabba  vändningar - kan beundra det ibland. Men för mig gick det som sagt sakta och på ett mer genomtänkt sätt, jag är mera av den typen som tänker först och .... Jag menar, att jag är inte av den revolutionära typen med mitt liv utan den som tänker(?) igenom allting i förväg.

Att jag ändå har lyckats med förändringarna, förstår jag av att, när jag träffar mina gamla kompisar för då ser jag skillnaderna bättre. De verkar ha stannat upp i sin  utveckling på något sätt.  Det är precis samme Pelle som jag lärde känna för då säg, för lera 10-tals år sedan.

Jag kan dock också konstatera likt Lulu, att jag var inte jag förr dvs jag känner mig betydligt bättre i mitt skinn nu än jag gjorde tidigare i mitt liv. Jag mår helt enkelt bättre. Vägen hit gick genom ökad självkännedom som bl a min fru Irma och mina barn hjälpte mig till - de var bra på det - men framför allt min tro. - Men så är jag fortfarande inte nöjd(men inte missnöjd heller) men jag kan känna mig bättre - tror jag - men livet är kort!

Många är rädda för att förändras för "då är jag inte jag längre" tänker dom. Man är rädd för att förlora sin identitet på något sätt och jag tänkte ju faktiskt likadant själv. Problemet var bara att jag måste inse att skaparen visste bättre,  om vad som är mitt riktiga jag och låta mig formas. - Man formas ju ändå fast då kanske av andra.

Många söker sitt riktiga jag men söker det på fel ställe och då kan de aldrig bli riktigt tillfredsställda. Jaget är inte en sten, och det finn sju där, fast lite deformerat och behöver därför rehabiliteras.
Om man sedan hittat sitt jag, så att säga - blivit rehabiliterat - ja, då får man lugn/frid i själen. Denna känsla skvallrar om att man har hittat det som man har sökt efter länge - dvs är på rätt väg.

Tankar i morgonkvisten

Jag har viss sovit för mycket i går så nu blev jag vaken redan kl tre på natten. Vanligen brukar jag kunna skriva vid sådana här tillfällen men nu begav det sig till att tänka först.

Jag kom nu på mig just att jag började fundera på Sakarja som jag läste i går kväll innan jag somnade.

I Sakarja finns det väldigt mycket information mycket effektivt packad i texten, inte ett onödigt ord verkar smugit sig in där. Detta allt kommer att bli mycket svårt att smälta tänkte jag men så är det intressant också. Det handlar ju om profetior om framtiden från Sakarjas tid sett, och kan gälla nutid just nu.

Och så gick jag över med funderingarna till den mannen med mätsnöret i handen som skulle mäta(planlägga?) Jerusalem (Sakarja 2:2) men som hindrades snart, då något oväntat har inträffat(Sakarja 2:3), dvs ändrade instruktioner var på gång som han skulle snart ta i beaktande. Det som han fick reda på var - tycktes mig vara - någonting nytt - som om det gällde ett annat Jerusalem. Och som var annorlunda än den lokala och som syntes redan vara färdigbyggd, och som det kom en bestämd order om (Sakarja 2:5)från högsta ort att mäta(beskriva?). Staden  Jerusalem den han skulle mäta(beskriva?) skulle bli mycket större än han från början har tänkt sig(kanske den lokala). Likt en vidöppen och stor landsbygd bebodd med många människor och djur skulle den bli.

En märklig beskrivning av en stad som inte karakteriseras av gator och torg och dylikt. Alltså ger inte intrycket av ett vanligt tätbebyggt område, utan något vidöppet. - Hurudan skulle denna nya(?) Jerusalem bli? -  Det verkar ju vara tydligt att något nytt var i görningen.

Att mäta Jerusalem trodde jag först var att planlägga staden, men beskrivningen visar att det handlar om att mäta någonting färdigt byggt och i framtiden. Plötsligt blev ordet mäta mera meningsfullt i detta sammanhang. Uttrycket antyder just något om de nya dimensionerna av den framtida staden. Profeten fick alltså samtidigt som han fick veta något om förspelet fick också veta något om hur resultatet skulle bli.

Men säker så funderade även Sakarja också över det han såg - som låg i framtiden - men inte förstod. Men troligen förstod nog ändå mer än jag gör det nu, kan jag tänka.

Och nu skall jag ta mig en kopp kaffe.

Den fattiges lyx

I dag är det just en sådan dag som man önskar sig få ibland.
Grått och mulet
blåst med strulet
småregnigt och kyligt
brrrrrrrrrrrrrr... inspirerar inte alls att fortsätta.

Men, inte att förakta en sådan här dag heller, man kan ju ta igen sig och sova lite till, titta ut och sova lite..., utan att behöva ha dåligt samvete. Det har man nog av ändå, fast man går på som autopilot ibland.

Och så blev det lite avbrott med att sätta fyr i pannan, dricka lite kaffe m m  Min TV som jag brukar titta på med sändningarna från Budapest strejkar också så... och ssååå tråkigt?! Nej! Inte alls!

Man har ju sina minnen som börjar sysselsätta mig och så har jag drömmarna.
Jag kom just på mig att jag drömde ovanligt mycket i dag, det verkar bli så när man sover för länge. Jag försöker minnas vad det var jag drömde om men,...men säker var det något spännande. Mycket märkligt men drömmar känns som verklighet ibland.

Det är klart att man kan drömma medvetna drömmar också om framtiden en sådan här dag, om bättre väder snart... men det orkar jag inte med nu. Så jag lägger mig igen och försöker åka snålskjuts, och välja de fattigas lyxliv dvs drömmar medan jag sover. De kan vara nog så spännande och rentav ovanligt lyxiga. - Oj, oj vad jag har varit med om, och helt gratis dessutom!

Det är fortsatt ruggigt ute så jag försöker drömma, som jag nu väntar med spänning på - man vet ju dessutom aldrig vad som händer i den världen.
- God natt!

Åskväder på Oskarsborg

Följande kan utspelar sig
här på Oskarsborg
då åskan häromkring går.
det kallar jag förs respekt
och vår meny får...
dessa aktiviteter står:

åskan ännu långt borta
ger ovanlig brådska
elkontakterna slits ur...
och om det börjar dundra
i bilen sitter redan
min älskade fru Irma

innan det blir pang pang
från spisen håll dig borta
det sparakar och fräser
här skapas respekten
av knallar som hörs ofta
och intensiv räddsla

man vet vad som gäller
allt åker om det smäller:
åskan har slagit ner
fast det var långt borta
min dator har tystats
en ny måste köpa

i dag... "risk för åska"
respekten ger brådska
knapp är marginalen
så måste apparater...
helt och hållet tysta
får ej ord att knysta.

Sinko

Recession

Jag trodde, jag ville
jag hoppades
och jag tänkte positivt
för all del.

men ack
vad jag tänkte fel!
det blev i stället
en illusion;
då plötsligt
allt förändrades
och vad kall det blev!

och mina stackars
pelargoner
som jag flyttade ut
drabbades nu av frost.
tack vare dig
din grymma natur;
de skall nu alla få
sin plats
- jag sörjer! -
i stället
i kompost.

fåfängliga ambitioner!
då min vilja
var ej immun
och allt jag har
hoppats på
har nu hamnat
i recession.


Sinko

Du kan inte läsa Bibeln som...4

Du kan inte läsa Bibeln som en kokbok.

Jag har funnit Sakarjas bok intressant att studera på senare tid. Boken innehåller förutsägelser om framtiden - det är därför den är så spännande. Och jag har fastnat just i Sakarja 2:5-6 till att börja med och det centrala föremålet för beskrivningen är Jerusalem.

Hur skall man få veta vad avses med "Jerusalem"?
Denna bibeluppgift väljer jag nu som utgångspunk för min vidare forskning, men hur gå vidare? Man måste väl välja en bra metod också.

Jag tänker här på en populär tävling anordnat på TV. "På spåret" hette det visst. Man utgick från en station och låtsades åka en tåglinje fram till ett för de tävlande okänt mål. Vart var vi nu eller tåget på väg? Från spåret fick de iakttaga omgivningen för att känna igen sig, och så få en glimt om det eventuella målet som de skulle gissa. Det kan ha blivit en del felgissningar givetvis också innan man...


Likt denna lek/metod kan man också forska i Bibeln, man förstår ju inte på en gång vad som avses när man läser första gången i Bibeln. Utgångspunkten är Sakarja 2:5-6 och det centrala föremålet är begreppet Jerusalem. Metoden är till för att få bilden om begreppet bli klarare och klarare för sig till en viss grad av förvissning inträffar.

Sakarja betyder "Jehova minns" eller dylikt och var ett vanligt namn på den tiden. Sakarja var också en profet i Israel för den kvarleva som återvände från den 70-åriga Babyloniska fångenskapen. Språket är delvis verklighetsförankrad - enligt bokstaven - men mest symbolisk som därför måste tydas eller dechiffreras så att säga  för att man skall kunna komma fram till den verkliga innebörden.

Att förstå det lästa som det står - dvs enbart enligt bokstaven - leder ofelbart till fel bild av innehållet.

Att försöka bokstavstolka hela innehållet i verserna kan bli fullkomligt fel och förfela syftet med det. Det handlar här om ett uppdrag till att mäta Jerusalem för att reda på dess bredd och längd.

Enligt bokstaven förstått blir innehållet helt obegriplig. Ja, själva uppgiften omöjlig att genomföra. Och vad skulle i så fall dessa mätningar tjäna till?

Så här på resans första station kan man få uppfattningen att det handlar om Jeusalems uppbyggnad efter fångenskapen vilket ju var också aktuellt just då. Men också något nytt skulle ske - Sakarja 1:16 - något mer. Upptakten är gåtfull.

Hur skall man kunna gå vidare?
Man måste betrakta sin första bild/förståelse enbart som en grumlig arbetshypotes. Det skrivna kan uppfattas  exv bokstavligt alternativt också på ett annat sätt. Men uppgifterna så här långt räcker inte till att skapa en vettig hypotes. Den gåtfulla beskrivningen i skriften visar i alla fall att jag måste veta mer.

Den som redan i detta stadium ser inte behovet av någon arbetshypotes utan direkt väljer bokstavstolkningen för honom bli det historiska händelserna då ett direkt svar på innehållet och därmed förlorar profetian en mening för framtiden.

Bekräftelse av Hans Hällare

Sitt liv tar man ofta
för givet
där man vandrar i
innötta spår
och inser ej detta
vara livet
förrän man
inför graven står -

Nog ofta man kommer
till korta
om vad som är rätt
eller fel
men till sist
är dock synderna borta
då skördaren kvittat
  ens del -

Som skuggor
mot vita murar
i dagsljus vittnande grå
så har allt ett slut
och en  början -
Är det nödvändigt
  att allt förstå --

Hans Hällare

Man kan inte läsa Bibeln som...3

Man kan inte läsa Bibeln som en kokbok!

- Men visst behöver man kokbok åtminstone till att börja med.
- Javisst, man skall också gärna hålla sig till den men kanske inte för strängt. Dels för att man inte kan  klara av det - till slut blir soppan alltid lite personlig och smaka olika från fall till fall. Och dels för att verkligheten bakom receptet är bristfällig beskriven. Mellan verklighet och text existerar alltid en viss informationsförlust.

Därför är det så att även om man har lärt sig läxan utantill är man ändå en nybörjare. Att lära sig är inte heller antingen/eller fråga utan en process, en väg man måste följa, så att säga, tills man bli framgångsrik.

I bibeln kallas en process också för en väg. Jesus kallade sin lära/gärning för vägen. Om du slår upp Sakarja 2:1-2 och läser där om Jerusalem så kan processen för förståelsen här har bara börjat. Vi måste följa upp processen/vägen för att komplettera bilden mer och mer och ändå kan vi inte nå hela verkligheten. Det är svårt först att förstå vad det egentligen handlar, om men informationen låter som om något nytt bygge är i startgtgroparna. Så för att förstå mer och tillräkligt så måste man forska vidare i skrifterna efter lösningen.

Samma sak gäller om vi skall nå utmärkta resultat vad det gäller kokkonsten, som nu väckte vårt intresse - på vägen i sökandet, - när vi fick tala med kvinnan som fick erbjudandet att vara kokerska i Wien. Hon hade någon bit av kunskapen vi behövde att ta reda på.
Hon berättade och jag lyssnade och översatte till min fru. Det vi till slut förstod var som Irma konstaterade tidigare att matlagningen i Ungern: det tar för mycken tid och det har hon inte någon möjlighet att få i Sverige, för här måste det gå undan. - Men blir det lika bra?

Man kan göra likadant med ett skriftställe - som man vill förstå - och finna det jobbigt och i brist på tid... och så upphör man med att utforska saken vidare. Och så kommer man för tidigt fram till slutsatsen att det ändå inte går att förstå etc

Vad det gäller matlagningen här har nu medvetenheten om tidbristen satt stopp för våran vidare ut forskning av det som damen presenterade.
Men jag själv blev nyfiken eftersom så måste det finnas här en  hund begraven någonstans - tiden själv kan ju inte förklara allt och ersättas med kryddor som ex. för att få till det i den klassen.
Men man väljer tillsvidare tidsförklaringen dvs att det går ändå att göra en utmärkt soppa som kan vinna pris lagat under en kortare tid i Sverige. Här finns ju alla bekvämligheter till hands såsom vatten direkt från..., kylskåp, värme, kryddor,  m m som gör att man kan göra samma resultat och snabbare.

Jag kunde till att börja med acceptera denna förklaring, men kunde inte. Någon bit av kunskapen känns att jag saknar ännu i dag.

Men vad har det här med a förstå Sakarjas 2:1-2 att göra? Uppdraget låter ju oss att förstå att det som kallas Jerusalem här skulle få nya mått. Den historiska Jerusalem har ju redan sina mått, så begreppet avses att fyllas med nytt innehåll. Detta är starten till en process som gör mig nyfiken att följa, för att försöka förstå. 

Man kan inte läsa Bibeln som... 2

Man kan inte läsa Bibeln som man läser en kokbok!

- Ja, men hur gör du då?
- Bra fråga, menar du att läsa kokboken...?! Först och främst så måste jag ha kunskap någonstans ifrån. Som barn har jag ju inte lärt mig... Därför har jag skaffat kokböcker - där finns kunskapen. Den sista har jag skaffat mig hände bara för några månader sedan. Och så har jag mina (våra) gamla med hundratals recept i. - Ingen brist på tillgänglighet men ändå långt till kunskap.

Om jag vill ha någonting... så måste jag förstås förstå texten direkt. De måste skrivas med begriplig svenska.
( - Det går inte alltid så lätt med Bibeln. Som nu när jag började läsa Sakarja.) Jag skall och kunna mäta, väga, röra ihop, tempa, smaka av m m och även veta om hur maten skall serveras m m.

Jag har upplevt att min fru kunde göra det bättre - utan att läsa kokboken - än jag, och min mor kunde koka soppa ännu bättre än min fru, är jag och även hon övertygade om.
- Men vari ligger hemligheten? ( - Någon får framgång med att läsa bibeln också men andra inte, så varför?)

Jag är förresten inte alls nöjd med mina tidigare kokböcker och det är därför jag skaffade mig en ny. Men den ligger tyvärr fortfarande oöppnad. Men kunskapen finns ju i den och det känns tryggt(?).
Jag har dessutom en känsla av att kvinnor kan göra det bättre med mat än män ändå, fast de vunnit priser - men detta får jag lägga tillsvidare till mina övriga fördomar - Ja, skåpet är nog full där!.

Min nya kokbok tror jag dock att den är bättre än mina gamla - skriven av kvinnor förstås som avslöjade sina hemligheter i den - det är därför jag köpte boken dvs av ren nyfikenhet alltså. - Men så är jag redan missnöjd med den ändå.

Jag väntar mig nämligen att helt nya typer av kokböcker som skall snart dyka upp på marknaden. För att inte vara långrandig så skall en sådan av mig förväntad kokbok vara både begränsad och mera omfångsrik. Begränsad till några rätter alltså som... men omfångsrik också - från att potatisen har satts i backen tills den lämnar stolöppningen där bak, om du förstår vad jag menar.

Mat är mer än något man bara tillreder i köket och sedan stoppar i sig. Det handlar om det allmänna välmåendet också, dvs miljön, även naturens hälsa... och de nya kokböckerna borde beakta detta och så stå helt i hälsans och miljöns tjänst.
- Maten skall vara vår medicin utan att förstöra miljön etc!
- Varför liberaltolkar man maten fortfarande?

fortsättning följer

Man kan inte läsa Bibeln som..

Man kan inte läsa Bibeln som man läser en kokbok.

Men visst, kan man det, men...
Men det blir som när jag besökte en ny öppnad restaurang i Budapest och skulle beställa någonting gott.

- Vi har nästan allt du kan begära; italienska rätter, grekiska... m m, för vi har en kock som har rest mycket och lärt sig... och kan nära nog allt... bla bla bla
- Ja, jag tackar..., jag tackade för mig för jag visste att han kanske inte kunde göra någonting ordentligt. Jag besökte inte heller mer den matserveringen. - Tråkigt att komma till ett ställe där dom inte vet bättre vad man behöver.

Att läsa ur en kokbok och göra efter det kan ju alla...!
- Men kan de det???

Vi, Irma och jag väntade tillsammans med en dam på en person som satt på en möte och tycktes dröja för länge. Tillfället öppnade sig nu - trots allt - som en gåva för vi fick höra hennes nya nyhet om ett erbjudande hon fick till att bli kokerska i Wien. En mycket hedrande inbjudan med fet lön i sikte. Men hon - fast hon var smickrad av erbjudandet - avstod ändå men kanske mest på grund av hennes ålder.
Detta erbjudandet kom på grund av att hon fick bjuda en kock som hade restaurangen i Wien på en sorts ungersk soppa - jag vet inte mer om omständigheterna men tycks ha varit inneboende hos henne ett tag.. Och kocken såg genast sin chans att göra hans restaurang mer berömd, tänker jag.
En soppa? - hur kunde en soppa vara så märkvärdig? Han kanske ändå bara ville smickra henne - tänkte jag - men tillfället är ju här och nu och ta reda på hemligheten hon hade om det finns någon alls sådan.

Min fru som själv höll ju just på att lära sig göra just den typ av soppa blev också intresserad. Här i Sverige har vi ju alla ingredienserna så varför...? Hon har ju blivit bjuden på den soppan av min mamma också och som hon gillade mycket. Och hon försökte var med henne när hon just höll på med..., men hon lyckades ändå inte fånga hemligheten. Och så var det språksvårigheterna som stod i vägen för min mor att förklara vad hon höll på med. Enbart ögon räcker tydligen inte att lära sig....

- Det tog bara lång tid och det har jag inte tid med hemma, sa Irma. Men varför kunde hennes tillagning inte kunnat bli en sådan fullträff som min mammas kunde hon/vi inte förstå?

Och nu hade vi chansen att kanske kunna få tag på själva hemligheten.

fortsättning följer

Skammen

Först i dag
kom skammen
över mig
för att ha
överreagerat

en barnslig
reaktion
vad andra gjort
med sårade känslor
protesterat

det känns som
av mitt samvete
har nu blivit slagen
och till verkligheten
i nåd har nu
till slut ändå
blivit återtagen

skäms för att
vara gammal
och ändå inte
veta vett
rätt och slätt
jag måste
förlåta mig själv nu
och att säga förlåt
vara beredd!

Sinko

Det är inte lätt att vara morfar2

Man vill så väl men det blir ändå så fel.

Att jag blev arg det märkte mina barnbarn mycket väl. Jag lät situationen därefter få tid att landa i sinnena och tog med mig hunden på en promenad ut i skogen. - En konflikt som bara börjat är därmed inte slut än.

Jag var ute med hunden en god stund, en timme eller så och var just på väg hemåt då jag träffade Benjamin och Tabita på den breda stigen ovanför Oskarsborg kommande mot oss. Jag frågade visst om de ville ta hand om hunden och det ville det, och jag gick därefter hem. De har säker hunnit diskutera situationen med varandra men jag väntade på en mer passande tillfälle att prata mer om saken dvs hur vi skall lösa den. Det gällde förstås att få slut på konflikten men först då vi får veta vad som egentligen har hänt och varför.

Och tillfället öppnade sig vid lunchen. Tabita förberedde och samlade oss till bordet. Men innan vi började att äta så sa jag att vi måste prata. Ungdomarna vill ju också förståss veta varför morfar blev arg. Och dessutom så skämdes jag för att jag blev det.
Ingen utav oss är ju egentligen glad för att konflikter uppstår men så om de har uppkommit så måste man arbeta sig igenom det för att få nytta av den. Man får inte sopa undan en konflikt bara för att det känns otrevligt att tala om det. - Hur bukar du göra?

Om en konflikt uppstår så måste det ju vara fel någonstans eller hur? Det gäller då först och främst att förstå varandra på något sätt och inte vara rädd för att förlora sin status.

En konflikt är ju inte slut förrän det är löst.

fortsättning följer...

Att fira bröllopsdagen

De har gått upp
redan klockan fem
tidigt på morgonen
att arbeta frivilligt
denna bröllopsdagen.

de skulle vara med
en lokal att bygga
och vid den här tiden
sådär klockan fyra
hoppades hem komma

men bröllopsparet skulle
de andra hjälpa till
alla är trötta ju
fast de ej firar bröllop
men hem de komma vill

jag väntar nu på dom
fast klockan är fem
jag fattar ingenting
de offra sig för bygget...
men var är kärleken?

 så firar somliga
sitt kära(?) bröllopsdag
de arbetar sig trötta
inte ens denna dag
sina kärleksfulla tankar
på varandra offra.

Sinko

Det är inte lätt att vara morfar.

Ja är morfar och jag har nog världens snällaste barnbarn.
Men ändå har det artat sig till en mindre konflikt mellan oss. Och konflikten berodde inte på dom utan på mig själv faktiskt. Du får reda på detta framöver.

Du har säkert hört talas om problemet med morföräldrar och farföräldrar som gärna vill lägga sig i, till barnas förtret - de kan helt enkelt inte låta bli att lägga näsan i blöt. Mina barn låter mig emellertid definitivt inte att jag blandar mig i deras liv men jag har ju barnbarn som jag försöker fostra(?) - åter till föräldrarnas och deras förtret.
- Men det går ju inte!

På så sätt blev det en konflikt mellan oss häromdagen. Föräldrarna var borta och jag fick vara till hands men så tänkte jag aktivera ungdomarna också - de är ju stora nog till att samarbeta med diverse uppgifter m m.
Jag har ju tänkt igenom allting, dvs det där att samlas kring frukosten vid en viss tidpunk(kl 9), lägga upp programmet för dagen och komma överens om det givetvis. Det gick också bra första dagen och jag var glad för att vi kunde samarbeta så väl.

Men den andra dagen började med tidförskutningar från början. Det jag har tänkt var att på samma sätt; samlas och göra upp programmet för dagen, tillsammans förståss, och komma överens om det hela - som vi gjorde dagen innan. Men så var Benjamin trött så jag lät honom sova, allergiproblem som jag ju inte tänkte på. Tabita har inte ens bytt om fast det blev redan omkring halv 10. Till kl 10 bestämde vi - då med Tabita enbart - att träffas i köket men... Det blev strul och trixande - som jag har uppfattat det - och så blev jag arg av känslan av att ha tappade kontrollen fullständigt.

Jag måste väl i alla fall ta hand om hunden - tänkte på stackarn - gav honom mat i köket och så jag gick ut med den till skogen.

- Man vill ju så väl men ändå kan det bli fel!

fortsättning följer---

Ej används retoriken - av Hans Hällare

Nog skrives månget pekoral
med litterära brister
betraktade som olärt skval
  bland språkmän och lingvister -

Ej skriver envar strikt och rätt
ej används grammatiken
men skrivet på sitt eget sätt
  nog roar det publiken -

Man säger det man känner bäst
ej används retoriken
men syftet sitt det vet man bäst
  om det än stör kritiken -


Hans Hällare

Den övergivna hunden

Ser ut som om...
hamnat i en
identitetskris
på något vis.
vet inte längre riktigt
var den platsar,
med sina numera
sårade tassar.
han har blivit
liksom över,
lämnat åt sig själv;
som den mest
marginaliserade, som
ingen intresserar sig
för framöver.
men den står där,
stilla trotsande allt:
på sina fyra ben
som en förhoppningsfull
och sargad gestalt.

Sinko

Slösaktigt liv

Med det menas
då pengarna delas
till höger och vänster
och som du har köpt
men glömmer
dagen därefter.

och så finns det
alltför många som slösar
med sitt humankapital
slutar att utvecklas
och stannar
i utvecklingen kvar

detta händer ofta
när man är ung
och oförståndig
vänner får man
visserligen många men
bygga har försummit

och samtidigt de bästa
vännerna man har haft
kanske då tappar
det sociala kapitalet
har man ej ökat på
snarare föraktar

Sinko

Mini Bibeln

Vad handlar Bibeln om, vad är dess centrala tema och uppgift?
Sedan människan definitivt har misslyckats med sitt val av autonomi, har Gud lagt upp ett program för att rädda människan.
Bibelns syfte är att informera och leda fram till förverkligandet av:
"Se, jag gör allting nytt" programmet - Upp 21.
Nedan  här är ett kort försök för att framställa den röda tråden i 7 faser från skapelsen till förverkligandet..

1. Skapelsen. Livets träd och kunskapens träd. Valet. - 1 Mos 1:1-2


2. Löftet till Abraham. Tron sättes som grundval.


3. Från slaveri till samhälle. Valet. Mose lag.


4. Fredsperioden. Löftet till David.


5. Jerusalems fall. Babylons fall. Tempelbygget.


6. Från dödens slaveri till liv. Valet. Kristi rike.


7. Livets träd. Guds rike. - Upp 21-22.

Förslag:
Om bibeln är nytt för dig då kan du börja med att kolla upp beskrivningen av målet - Upp 21-22.
Och sedan fortsätta med att läsa om processens början. - 1 Mos 1:1-2. Att förstå processen
dvs hela sammanhanget så behöver du nog få hjälp med att få det förklarat.
Om du förstår den röda tråden så kan du få en större behållning av att läsa hela bibeln.

"Ingen har patent på den relativa sanningen"

Ja har i morse via radion fått förklarat för mig vad buddhismen går ut på.

Buddhismen skiljer mellan två sanningar: relativa och de absoluta, och att de existerar parallelt med varandra.

Den relativa sanningen motsvara uppfattningen om en obruten kedja av orsak och verkan - en värld vi lever i är sådan, dessutom i ständig omvandling. Födelsen är också en verkan av tidigare händelser.
I livet finns dessutom nya och fria val som i sin tur påverkar människan själv och även andra. Valen och gärningarna i de positiva riktningen kan leda till den absoluta sanningen dvs att själv bli en Buddha.

Buddha är ett tillstånd då livet existerar i kraft av sig själv - det är den absoluta friheten.

Mina kommentarer:

Den absoluta friheten är en illusion.
Buddhismen visar dessutom en släktskap med fariseismen då bägge anser att någon frälsning (Messias) är överflödig.

70-åringen

Ett motsägelsefullt fall
en man på 70-år
har skapat företag
tagit hand om andra
men nu som naken står

han gick i väggen
till slut - som det heter
tappat bort sig själv och...
- vem är jag egentligen?
den äkta jag söker

att bära stora ansvar
blev hans identitet
trodde han själv, men
vad vet ett barn...
om de vuxna inte vet?

andra applodera
han prestationer prisa
men ha blivit naken
sig själv som tappats bort
sig söker nu att finna

Sinko

"Sjuk av själförverkligande"

Du har säkert hört talas om det positiva tänkandet. Ett relevant problem om man har ett mål i livet.
- Tänk positivt! och jag förstår vad du menar, om du känner mitt mål. Alla vet det vad det betyder som är delaktiga i några ledarskapsutbildningar m m.

Det är bättre med små korta steg i rätt riktning än inga steg alls. Ta en sak i sänder och hitta din balans där du mår som bäst. För att underlätta din utveckling så försök skapa egna vardagsrutiner, ha disciplin samt välj rätt umgänge, d v s umgås mer med människor som ger dig både stöd, inspiration och feedback!

Det var som vår filmare Robin sade – “Where there is a will , there is always a way!”

Nu gäller verkligen uttrycket – “If it’s up to be, it’s up to me!”  

Det är från honom jag citerat här ovan

Men processen gäller även våra egna liv som vi om vi har mål vi måste hänemot lära oss att leda.

Ett mål kan vara den så kallade självförverligandet som numera upprepas som en mantra.

Att förverkliga sig själv och att tänka positivt låter till att börja med oproblematiskt. Själva målet att förverkliga sig själv har man visserligen rätt till men kan betyda nästan vad som helst. En som ger sig in i brottsligt bana kan mena att han förverkligar sig själv. Plötsligt så blir det positva tänkandet något opassande att uppmuntra till i sammanhanget. Men det kan bli problematiskt även i det normala(?) arbetslivet.

 "Överbelastade av ett ständigt krav på att vara personligt engagerade blev de till slut sjuka av stress. De hamnade i ett utmattat tillstånd, förenat med känslor av värdelöshet och tomhet. Samtidigt förde sjukdomen med sig en livskris som öppnade upp möjlighen att förverkliga sig själv på egna villkor."

Sjuk av självförverkligande

Det där med egna villkor behöver inte vara så lätt heller
Idolernas dilemma
"självdestruktiva talanger som dör unga."    - hört -

Det jag har lärt i livet att jag behövde vägledning - det finn nog fler som behöver det, eller?

Relevanta påpekanden

"Trovärdigheten är livsbetingelsen för mediernas existens, fundament på vilket allt bygger. Litar inte tittare, lyssnare och läsare på det som skildras blir journalistiken meningslös - få är beredda att spendera tid eller pengar på något som inge går att lita på."  -. Lars Adaktusson -.

Som synes verkar trovärdigheten vara någonting mycket viktigt och inte bara i detta sammanhang utan i hela livet.

Trovärdigheten

Trovärdigheten
det är livets
fundament att
ständigt stå på

trovärdigheten
det gör dig
till en människa
att kunna lita på

trovärdigheten
om den är förlorad
blev livet förlorad...
förlorat sin mening

man kan försöka
att förinta den;
men det går inte,
då livet är starkt
och med den segrar
trovärdigheten

Sinko

Det mesta i livet handlar om trovärdigheten.
Det är vad Kristus också sysslat med om vi skall gå över till religionens område. Då han införde något nytt i världen dvs satte sin egen person i centrum - bland människor - i trovärdigheten tjänst dvs på tron på Gud. Sedan dess har trovärdigheten gjort sina segrar. Kunskapen om Gud har blivit känt över hela den dåtida världen genom apostlarnas verksamhet. Dåtidens religioner förpassats sedan dess till historiska företeelser genom förlorad trovärdighet...

Men trovärdigheten är inte någon mänsklig rättighet som någon kan garantera eller att genom arv få ärva. Den måste erövras om och om för varje generation och individ.

Å andra sidan låter sig trovärdigheten aldrig att besegras om man skulle få för sig att göra det. Den är stark som plantan som trotsar förtryck och bryter igenom en pansar av asfalt som vill kväva den. Den kräver sin plats i till varon så länge det finns liv. - En livets nödvändighet har den blivit i de levandes liv.

Alla försök till att devalvera denna  sanning kommer till slut att misslyckas.

Nya ord nya möjligheter

Man kan trigga upp en engagemang, närvaro en handling eller till och med sig själv.
Om jag säger att "du har blåst upp dig själv eller dyl" kan betyda att det blir snart slut på diskussionen. Mitt sätt att yttrycka mig innehåller domen.
Att trigga upp sig själv är mindre värdeladdad och uttrycket låser mindre den fortsatta diskussionen, utan rentar kan hålla den öppen för vidare tankeutbyte.
Gamla ord blir gärna utslitna och på olika sätt värdeladdade och det är därför de behöver bytas ut - de har slitits ut.

Vad händer t ex om du trampar mig på tårna eller gör en buckla på min bil? Jag blir arg och du säger förlåt.
Jag förlåter dig kanske och därmed är saken ur världen.

1. Men om jag inte förlåter dig din slarver, vad gör du då om du är kristen? Du känner din skuld och tar med dig en eller två vittnen för att göra oss till vänner igen. - Vad gjorde du då? Du har triggat upp (puttat upp) ärendet till en ny nivå.
2. Om jag är omedgörlig i fortsättningen oxå fast du vill ordna med bucklan etc så kan du trigga upp ärendet ytterligare och då till församlingens nivå. Du förstår nu kanske vilken nytta uttrycket att trigga upp kan få i att synliggöra processen.
3. Och nu är ärendet på församlingens bord för att lösa konflikten. Om jag är fortsatt omedgörlig kan jag triggas ut (puttas ut) ur från församlingen. Det är så mycket församlingen kan göra. - En "uteslutning" är ju mycket negativt laddat ord.

Du förstår principen, och jag kan ge ytterligare exempel på bruket... - ord/utryck är ju verktyg som är till att användas effektivt.

Du har hört talas om påvar. Och du undrar hur det har gått till att ha blivit en påve.
Du kan få många olika omskrivande svar men sällan det du frågar efter, dvs påvens påstådda mandat - hur kom han i besittning av den? Om du dessutom ställer frågan fel så förlorar du chansen helt och hållet till att få klarhet.

Jag har tidigare nämnt om att uttrycket "trigga upp" kan avse exv ett ärende men också sig själv. Vi skulle givetvis kunnat ställa frågan direkt till påven men... vi frågar då i stället:
- Hur har påven triggat upp sig till den mandat han påstås äga? Vi kan inte få direkt svar på frågan - vi måste gå till bibeln, kyrkohistoriken, dogmatiken m m men ändå får vi inte veta... Svaret på frågan är mycket känslig och påvens svar skulle förmodligen bli att han inte på något sätt triggat upp sig till sin  mandat utan..., men visst gjorde han det på något sätt.

När politiker triggar upp sig för att få mandat sker emellertid för öppen ridå och processen är näst intill uppenbar dvs sker genom öppna val m m.

Kungar och påvar får sin mandat genom arv. En numera förlegad institution. Det är det bestående systemet som triggar upp dom till sin ställning.

Trigga upp - vad betyder det?

Att trigga är inte ett svensk ord.

"Andra icke svenska ord är jobb, garderob, betala, madrass, kajuta, piska, bank, kyrka, mur, torg.

Trigga är ett sent lån från engelskan, av verbet trigger (off), som betyder 'starta', 'utlösa', 'väcka'. Det är bildat till substantivet trigger, som betyder 'avtryckare på ett skjutvapen', 'utlösare'.

Det engelska lånordet har nu försetts med svensk böjning, fått ett svenskt uttal och dessutom delvis nya konstruktioner som Jag triggas av motgångar, (sporras), Vi har hittat ett ämne som triggar i gång tillväxten(sätter i gång), Säg bara "solidaritet" eller "jämställdhet", han triggar direkt på sådana ord (reagerar på, går i gång på)." - DN -

Och på senare tid har jag hört uttrycket trigga upp i betydelsen av utveckling på en högre nivå, putta upp en fråga t ex till ett politiskt nivå. Ett mycket bra lånord som är svårt att ersätta med något genuint svenskt.

Man kan t ex trigga upp sig från att ha varit orolig till att blivt hysterisk. Man förstår på en gång vad det betyder. Något i stil med att hetsa upp sig men är ändå ej detsamma. Man triggar upp sig med inbillade scenarion som argument till en högre och högre nivå.

""Jag blir helt hysteriskt orolig när folk inte svarar i telefonen när de ska eller inte kommer hem när de ska. Helt hysteriskt orolig. Ser framför mig hur många hemska scenarion som helst.

Jag har en kompis som...  för att jobba och... Igår kväll ringde jag henne vid 21 men hon hörde aldrig av sig...Sen ringde jag igen idag vid 2 tillfällen och skickade ett sms. Jag skulle kunna ha ringt 100 gånger men jag behärskade mig motvilligt.
Nu hörde hon precis av sig och självklart så var det ingen fara. Nu är det väl iof bra att man håller koll på varandra OM det skulle hända något. Men det är fasiken inte bra för mitt blodtryck att hetsa upp mig så pass." - sockerdricka -


På samma sätt kan man trigga upp en liten förseelse till orimliga proportioner och ställa den inför Guds domstol. - "Gud tycker inte om vad du gör." säger man  till barnet.

Trista kreationer

Vad är en entreprenör?

"... en entreprenör har aldrig råd att väja eller vela. Han måste vara kreativ och produktiv trots att han
måste ligga däckad i influensa. Någon sjukpenning har han inte..."

- Alexandra Pascalidou -

Arbetare

Det finns de
som planerar
och ritar
fina konstruktioner
och framtid scener
avsedda för
diverse eskapader

men vi bör
även minnas
de alla
som under
tiden som går
arbetar sig
mycket trötta

de gömda
och de glömda
alla hjältar
som likt ett kugghjul
i maskineriet
för välfärden
verka och
offrar hälsa


Sinko 

Förtröstan

Vad saknar jag?
jag saknar inte
det som var en gång
det som är borta...
finns inte längre kvar;
det är glömt!

jag saknar inte
det som inte blev
en förhoppning...
att klänga sig fast vid
...som aldrig blev av
det är glömt

vad saknar då?
jag vet inte,
jag har ju allt.
behöver inte sakna något
- jag inte tänker på
att få -
men jag vet att
jag får ändå allt!

Sinko

"...vare icke oroliga..."

Ja, just det?
- Kan man då beställa mod/optimism någonstans ifrån?
- Nej det kan man inte, sådant finns inte till försäljning på marknaden.
- Men vad menas... "edra hjärtan vare icke oroliga" eller "Känn ingen oro och tappa inte modet."
 - Joh 14:1,27.

Kan man bestämma sig för att inte vara orolig/rädd?
- Tydligen kan man det, om Jesus säger det, säger någon. Han kan ju inte kräva det omöjliga av människan, eller...?

Jag har svårt att förstå detta, men det borde gå tydligen. Man kan faktiskt välja att vara eller att inte vara orolig själv, eller...? - Vem kan annars göra det? Jag kan inte be dig att ta helt över min oro heller!?
Att beställa frid från någonstans går det alltså absolut inte utan själva valet måste ske i det egna hjärtat på något sätt. Det beror på individen alltså, men...? - Eller, eller måste man få frid någonstan ifrån.

Men, mena Jesus att all oro går på detta sätt att helt välja bort? Vem väljer sin oro självmant?
Det tror jag inte att han mena - dvs att det helt beror på oss.

När min fru var sjuk och låg på dödsbädden har då Jesus sagt att vi inte skall vara oroliga? Nej, det sa han inte för vi alla - inklusive min fru - visste vad som skulle hända. Eftersom jag känner min fru så tror jag att även hon var orolig - inte för helvetet eller sin framtid - utan hon var orolig för mig och oss. Framför allt för mig som lämnats kvar som... ja, jag behöver inte räkna upp allt här... - Jesus räknar nog med att mången oro som vi bär på är befogad och helt normalt.

Så om någon säger som så att tänka positivt så slår jag det ibland ifrån mig. Det finns ju så många saker att... Jag kan/välja att tänka positivt om en sak men det finns ju... jag kan inte tänka positivt om alla.
Somliga saker inser jag att inte behöver oroa mig för men för annat kan jag oroa mig verkligen.

Man kan förstås bestämma sig för att inte oroas i en viss sak - men i övrigt är det en kamp som jag får räkna med att leva med, men som kristen behöver man inte föra kampen ensam. Ett bra tillfälle att träna på förtröstan!