Vem vinner?

En epidemi av hets
som ständigt hinner i kapp
du måste uppdateras
hetsen biter sig fast.

du borde pröva crossfit
brottas med kroppsbilden
vad som kan förbättras
dålig är självbilden.

kroppspanik och lögner
ytliga visioner, dieter
triggar inre självhat
gör ångest till herren.

en flöde av träning
bikiniform som belöning
men ångest tar sig äran
av enda sanna läran!

Sinko

"... till att våga allt."

"Hur gick jag från att vara världens räddaste människa till att våga allt?" Som inte lät rädslan styra sitt liv.
 - Ja, hur gick det till frågade jag mig själv, med stort intresse, när jag läste Hillevis berättelse.

För hon var paniskt rädd för spindlar, ormar, höga höjder, mörker och trånga gator resp utrymmen etc etc. Och sådana personer som hon var mest rädd för, var sig själv dvs på grund av sin egen oförmåga.

Och det är mycket mer, som hon brer på om sig själv som sin kvinnlighet. Ofattbart för en kille som mig att läsa som. Kan ens kvinna verkligen vara rädd för att en kvinna inte känner sig söt, intelligent och älskvärd, vacker och husligt etc. Och att inte känna sig heller att duga till att kunna springa fort, vara stark, klättra i träd och att inte vara rädd i mörkret som pojkarna var bra på.
En utmärkt fall för mobbare, som hon också blev...

Men som nu påstår hon sig ha blivit fearless dvs orädd. Hon kan kasta sig in handlöst i nya situationer numera.

Hur har det gått till? Och vad blev resultatet efter 37 års fegande?
- Tillsammans smed kärleken, på olika sätt! Hon vågade att gifta sig och till och med bli mamma.

Tack Hillevi! Det går trots allt!
Skärskilt viktigt nu när ångesten sprider sig som en löpeld. Att kunna hålla Gud i handen...

En fördröjd omöjlighet

Människor i flykt
statistik, liv som går sönder
en ansiktslös massa...
det har pågått länge
men,
men vi har
inte hunnit fatta!

och vi fattar ingenting
ingenting ändå
men våra hjärtan
säger att
att det får inte hända;
inte en enda
inte en enda mer
- vi känner oss ledsna vi -
för det som har hänt
Alan Kurdi.

på en turkisk sandstrand
där glada turister...
men numera...
alla begriper
som bilden har sett,
- och utan att få svar
det som inte fanns har skett!

Sinko

Små marginaler

Jag tänker på
tusendelar,
som förvandlar
ett kämpes liv...
nu pallplats delar.

små marginaler
som dörröppnare;
- eller tvärtom -
har plötsligt blivit,
en förlorare.

men många lever
på marginaler:
somliga flyr...
ekonomiskt,
sjukdomen gnager.

lever på hoppet
som en vinnarskalle?
- du fokusera måste...
marginalerna är små,
...håll modet oppe!

Sinko

Bizart i Perstorp

Ingen hund blev stulen,
men hunden blev rädd
och damen  likaså
och hunden sprang bort
med kopplet på.

- de ville stjäla...!
- de har stulit!
vi hatar dom...
och kastat stenar...
och polisen kom.

och slutet blev
av kalabaliken,

att ärendet

har hamnat slutligen
hos rättsskipningen.

Det bizarra blev...
att vem som gjort vad...?
och vad kan bevisas ... ?
- rädslan som skyldig
kunde inte beivras!

Sinko

Ångestknappen - rädslokretsen.

Ångest är vanlig. Vi förskaffar oss den redan under barndomen. Vi har gjort någonting och får skämmas för det m m. Denna process kan med tiden bli inlärd och sätta sig som en krets (sk prägling) i hjärnan.

Det är bra om man kan medvetandegöra denna process just som en krets. Eftersom då kan man, tack vare medvetenheten om den för dig speciella kretsen, också göra någonting åt det. Iakttag dig själv - varför blev du obekväm plötsligt? Vad var det som förorsakade det? Det kan ha varit ett ord, en mening, en situation, ett minne etc som är knappen i kretsen, ja, det kan du ju lista ut själv. Och när du har tryckt på den knappen så utlöstes - du blir medveten om det - den den obehagliga känslan i dig.

Som när du trycker på en knapp och det blir ljus i rummet. Men i detta blir det inte ljus utan mörker (ångest) i stället. För att klara av ångesten måste man bli medveten om just denna speciella process som kan - beroende på orsaken - variera från individ till individ. Du bör veta när det gör ont, exempelvis av bara genom att tänka just på en sak. Något som du borde ha gjort eller har förväntats av dig etc. och känner ångest för att ha försummat.
 - Vad är då att göra?
Lösningen börjar med valet. Om du är medveten så trycker du inte på den ömma knappen för du har nu lärt dig automatiken i hjärnan. Och därmed kommer inte rädslokretsen med amygdala m m att träda i funktion.

Man kan också genom att bearbeta processen intelektuelt (genom att förstå orsak och verkan och...) kan förhindra de ständiga återlagringarna av minnet. Kretsen kan då med tiden raderas bort och du kan känna dig trygg.

Som liga använder sin makt genom att skapa just ångest hos dig. Det är mycket effektivt. Undvik sådana.

Räddslan i mitt räddslominne

Rädslan är vanlig. Vanligare än man kan tro. Människor är oroliga. Rädslan, oron, ångesten, fruktan... rädslan har många ansikten.

I min barndom var rädslan och kärleken ständigt närvarande. I en sorts balans i alla fall men som har präglat mig ända till i dag.
Jag fick en sorts uppfostran som inte är så vanlig numera. Stryk fick jag sällan men då blev de mycket av det, om det begav sig. Med den dragna remmen av min far, som ville göra en hederlig människa av mig. - Tack för bidraget i all fall!
Och kärleken utövades mest av min mor, som jag tror förstod mig mest, och som tyckte att straffen var alltför hårda.

Rädslan, fruktan för stryk blev således redan från början en del av mitt liv, som jag nu förstår på ett påtagligt sätt.

Jag har denna gamla rädsla fortfarande lagrad i mitt rädslominne.
- När vi är rädda så skapas alltid ett avtryck av händelsen i minnet. Samtidigt som en pålagring sker.

Trauman, som även jag har upplevt under tiden av det andra världskriget, satt sina definitiva spår. Bl a två våldtäcksförsök i min familj av soldater m m.

Jag tror också, att jag har utvecklat sedan en sorts sårbarhet för rädsla.
Sådana, som själva har upplevt något liknande eller någon psykisk och fysisk misshandel under sin livstid, förstår sig nog på detta dvs vad jag avser här. Härav kan utvecklas också PTSD hos somliga.

Posttraumatisk stressyndrom
www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1407

Sidan hade 1382 besökare just nu.

Hösten och Vemodet

Glädjen den är...
kungen bland känslorna!
jag tycker om att äga,
glädjen mest i livet,
att stå vid spakarna.

- men Vemodet då?
vad skulle jag behöva
Vemodet till?
- kan dämpa min Ilska...
men jag sällan ilsknar till!

- men Rädslan då,
du kan med Vemodet,
Rädslan din och dämpa!?
- jag väljer Kärleken...
som driver ut detsamma!

- och vad sägs om Avskyn?
som du kan försöka...
att kunna kontrollera!
- men vad det är jag avskyr
är en intellektuell börda.

- Vemodet i mitt liv,
spelar ändå en viss roll...
kanske när jag tränar.
- något ja måste göra och
vemodkontrollera!

men Glädjen är bäst
Glädjen klarar mycket!
ingenting kan knäcka mig;
med Glädjen kan jag
tåla klara trycket!

Sinko