I dag har jag funderat på...

... vad Fridah Jönsson skrev i sin kolumn i Metro, angående bloggandet.

... det går numera läskigt fort
... man kan vara anonym
... det går lätt att radera, men...

"men sakerna finns ju kvar ändå" och det var dessa ord som fick mig att tänka.

Och tänk om chefen googlar och ser, ...jasså han spydde ner hela stället i fredags, ... eller, jaha hon slängde en glasflaska i huvudets på sin kompis...

tack och hej!
inget jobb här för dig!!
ryckten kan spridas fort
fast de kan stryckas
men då är skadan gjord

och de kan också
sätta sig fast
någonstans bak i huvudet
och mot en brukas
du kan skadeskjutas

rykten är inte bara
oskyldiga ryckten
de är vertyg...
de kan göra sitt jobb
om de plockas upp

Mycken porr i vår lägenhet

I dag läste jag om Ann som berättade om att hon har preseterat sig som bibelmus när hon träffade kineser.
De blev förståss inte lata till för att lyssna på henne eftersom de har aldrig sett en bibelmus tidigare - synnerligen inte i kvinnogestalt.

Det har kanske skett en lätt ordförväxling - som är lätt hänt om man vill lära sig kinesiska m m. Att försöka förstå sig på främmande språk kan medföra diverse lustigheter.

- Varför går din mor här fram och åter - hon kunde inte meddela sig - och verkar vara missnöjd och pratar jämt om porr, frågade min fru?
- Jag skarattade förståss, men jag blev också uppmärksam på dammet i luften - min mor höll på att dammsuga - och jag gick därefter till min mor för att kolla läget.
- Titta bara, sa min mor: jag försöker samla in skräpet men skräpet bara flyttar sig alltid från mig. Det är första gången jag dammsuger men jag gillar inte tekniken - det blir bara mer dammigt i lägenheten. Detta sa hon på ungerska förståss och därav blev det mycket sagt om damm=porr på ungerska.

Förklaringen till det ökade dammet(porr-en) i lägenheten blev att hon föväxlade in och utsidan vid monteringen av slangen. Och dammsugaren blåste i stället för att suga och spydde ut dammet som den tidigare insamlat. (Men nu är det annat - vi har inte sådana damsugare längre.)

Alltnog så fick min fru veta varför det blev sagt så mycket om "porr" i lägenheten.
Och vi kunde skratta åt eländet sedan dess.

Piratkärlek

"De kapar, rånar och lemlästar - men älskas av ständigt nya generationer biobesökare." - Karin Svensson -

"Älskade på film - fruktade till havs"
- jag älskar dig främling;
där du finns därborta
men kom mig inte nära
för mitt liv... - ditt as

vi har dom som förebilder
piratikoner som Long John Silver
med kapten Kidd i vår fantasi
det verliga livet på havet
frihetens lycka de triggar oss i

piratromantiken liknar vår kärlek väl
att älska är lätt som på vita duken där
triggar vår fantasi om "kistan med guld"
hon är min  skatt - tänker du, som
jag måste ha henne för frihetens skull

jag älskade också en flicka som...
livet med henne drömde jag om
det blev något stort att hålla henne nära
det blev ingen piratkärlek
men romantik blev det - vill jag lova

vil har alla lätt att älska på håll
bilda oss en drömbild, tänk om...
utrustar henne med all sorts härlighet
du vill ha henne som sagan om bruden
och hon måste bli bara din - du vet

Sinko

Judasdyrkan?

Namnet Judas härstammar från JUDA och lär betyda; en som ärar Gud(?).

Judas är känd för att ha förått Jesus, och som kommer att talas en hel del om nu, i samband med påsken.

I andakten i radion berättades det också om Judas. Och det som påpekades skärskilt var, att enligt Bibeln, så har Satan farit in i honom(Judas) före försäljningen. Judas blev - så att säga - bara ett verktyg i Satans hand dvs en viss tveksamhet kan råda om hans skuld. Det är därför svårt att helt fördöma honom liksom brottslingarna, för det han/de gjorde - verkade blivit påängen.

"Man skall inte demonisera människor" utrycktes också, dvs det gäller nämligen att kunna se själva människan - vad han nu menade med det.
I samband med det hörda häromdagen, påminde jag mig om en rysk sekt - som enligt uppgift - också fokuserat sig på Judas gärning i samband med påsken. Likt exv katoliker upphöjer Maria så fick där Judas en upphöjd status. Tack vare att han förådde Jesus, är vi då, tom skyldiga att tacka honom för det han gjorde. Vi kan således att tacka rentav Judas för frälsningen, förkunnade sekten. - Utan Judas alltså ingen frälsning - så lät logiken.

Sedan dess har jag emellertid inte hört talas mera om den där Judasdyrkande sekten, men morgonandakten påminde mig om dess existens.

Kaffe på Gallerian

Jag la min kavaj på stolens rygg och satte mig för att dricka te.

Sedan blev jag försjunken i en tidning och i min anteckningsbok som jag brukar ha med mig. - Det är ju trist att bara sitta och glo.
Men så var det dags att gå vidare och det var först då jag märkte, att det satt en gubbe bakom mig, rygg mot rygg så att säga.
Situationen förvånade mig - minns jag - eftersom jag själv, alltid försökte hitta en plats lite avsides, men inte han. - Det fanns ju hur mycket plats som helst att välja på med nästan tomma bord - men sedan tänkte jag inte mer på det.

Hur som helst så fick jag höra talas om ficktjuvarnas olika metoder i dag i radion.
En av dessa metoder - som nämndes - var just att sätta sig rygg mot rygg, som... Lätt att länsa innehållet ur ens kavajficka och försvinna.

P.s. Min mobil är så gammal, att den kunde han gärna tatt reda på, så jag blev tvungen och köpa en bättre.

Förövaren som offer

Kan en förövare vara ett offer samtidigt?
Frågan väcktes i samband med fallet i Frankrike. Han som dödade barn framställdes samtidigt som ett offer i samhället.

Det förefaller olustigt att höra tala om förövaren som offer - samtidigt så att säga, som en föklaring till sitt handlande.

Men ändå: Kan en förövare vara ett offer - samtidigt (i samma ärende) så att säga?

Hur vanligt en sådan situation uppstår vet jag inte men jag tror att det är helt möjligt.
Ett sådant beteende har man lärt sig redan under barndomen. Har en kamrat puttat på en så har man puttat tillbaka. Somliga vuxna fortsätter mer eller mindre på detta sätt att "ge igen" och ses som är helt normalt beteende kompisar emellan. - Förlorat denna gång men vinner i den nästa...visas upp i sporten!

Om man känner sig riktigt djupt förorättad/orättvist behandlad, ja då upplever man sig som ett offer. Somliga tar då i vissa fall även lagen (kraftigare redskap) i sina egna händer för att ge igen och blir då samtidigt förövare.

Skillnaden på oss människor är i detta fall, om vi vill ge igen - så använder vi oss av att straffa lagom eller överlåter fallet till en opartisk myndighet. - De kristna försöker med att förlåta.

Andra emellertid väljer att ge igen hundrafalt, ja tusenfalt.
Och i värsta fall straffa oskyldiga för något ont som helt andra har begått. Här upphör kopplingen mellan begånget ont och det aktuella "straffet". - Vem har då fått uppdraget att få straffa..., eller för att straffa den nya generationen för begångna synder i historiern? Då kopplingen mellan offer och förövare finns ju inte längre.
Förövaren kan ta på sig ansvaret (eget val) för att skipa rättvisa - fast kanske ingen har bett honom att göra det!

tonårsgissel

tonåren är här
med all sin smärta
villospår här och där
förirrar sig...
för att kunna
vidare växa.
ätstörningar
plastkirurgi
hon förälskad
den andra skar sig
för det är tufft
i förtvivlnas lust
hon hamnat i.
att förhålla sig...
jag duger inte
ej tillräckligt smal
ej heller snygg
som hon den där
min främsta rival
fin smak hon har.
och vem är jag...
oro och räddsla
de famlar i
våra älsklingar
de omedvetet söta,
medan sin plats
i vuxenvärlden
de söka finna.

Sinko

Arbetslinjen - mot arbetslöshet.

Det borde heta - arbetslinjen för de arbetslösa.

Arbetslinjen
lika för alla!
- skall söka jobb;
ingen vill ha dig,
kraven är hårda

som fortsatt hån
från arbetslivet
- du duger inte...
en fortsättning på
mobbningskriget

du var ett barn
och aldrig trodd...
fast du blev sjuk
som osynlig...
blev du förgjord

de kämpade
mot mobbningen
- men de glömde;
att du var barn
och kämpa för den.

Sinko

"Så dödar vi en människa" av Stefan H.

Faktiskt - så heter den uppseendeväckande titeln på boken.

Boken handlar om sonens beskrivning och bestörtning över vad som har hänt med hans far.
Om hur hans far på tre månder fullständigt brytits ned sedan han har placerats på ett kommunalt hem för gamla.

Han vistades i Kina ett tag och när han kom tillbaka så kunde han sedan följa processen på nära håll - dvs hur man dödar en människa utan att döda i lagens mening. En gamlings liv i största förtvivlan och fullständig apati till slut och med kvarstående skuldkänslor hos sonen.
 - Kanske man skulle läsa boken.

Vi dödar på detta sätt i flera sammanhang:
genom mobbningen i skolan, på arbetsplatsen, genom att frysa ut människor etc. I hemmet genom att misshandla barn på olika sätt och hustrun.
Vi dödar genom att röka, dricka, och även genom att äta för mycket och olämpligt etc - liksom, genom att döda oss själva och andra psykiskt.

Att döda i vidare mening sker inte bara i krig, massaker etc utan även på ett mer civiliserat och utstuderat sätt.

"Slaveriet är inte slut ännu!"

tala - höra - visa - förstå2

Att förstå sammanhanget är när alla bitar faller på plats.

Bland mina starka minnen om mat går tillbaka till mit liv som internatelev i Balassagyarmat. Det var en upplevelse som jag har inte glömmt ännu.

Det var under en promenad i stan som jag slogs av den lockande doften av mat som fick mig att stanna upp och vända om och om igen framför huset. Kanske var jag mycket hungrig, det minns jag inte men det skulle inte vara konstigt hos en fattig studerande i en främmande stad. - Men ändå...!

Minnet har ju tydligen satt kvar eftersom den dök upp just när jag betraktade sammanhanget "tala - höra - visa - förstå" - dvs i kokkonsten.
Och hur var det möjligt att maten kunde dofta så fantastiskt även på ca 5-10 meters avstånd som det kunde vara då till köket med det öppna fönstret - jag gick på trottoaren framför.

Just då trodde jag att de bara var rika, men det blev nu annat - hamnat i ett annat sammanhang - då händelsen nu aktualiserades. Inte som en essentiell fråga precis utan bara som en fundering i en gammal människans sinne.

- Går det att göra så doftande mat nu också så varför händer det inte? OK, det kan ha varit så att jag har avtrubbade sinnen numera, men själva företeelsen om dofter diskuteras inte i det offentliga rummet - varför?
Doften bedöms inte då man rapporterar om olika matställen heller.

I olika affärer utnyttjas ju doften till att locka till köp, men det vore ändå naturligare om man lockade restaurangäster till sig via doften - eller hur?

- Var har doften tagit vägen i konkuransen mellan matserveringarna?

Varumärket3

Falska fakturor.

Det blev midnatt då vi - Andrée och jag - slutade att diskutera företeelsen om spridningen av de falska fakturorna.
Många lever gått genom att sända ut falska fakturor som ovetandes snällt betalas också av många.

- Företeelsen borde förbjudas sa Andrée.
- Jag är tveksam att paragrafer kan ändra på företeelsen - var mitt svar.

I varje fall har vi bägge förstått att det är mycket viktigt - har ett värde - varumärket alltså, som kan missbrukas som i dessa uppmärksammade fall. Man kan tjäna bla pengar genom att ...

1. Genom att visa upp ett känt varumärke (bankfakturor, fuska kända klädesplagg m m), Men
2. Man kan också skaffa sig makt exv genom a klä sig i en polisuniform etc., eller...
3. Präster kan sälja avlat för syndernas förlåtelse m m.
-----------------------

Att segla under fals flagg som det heter kan vara lössamt m m eftersom det verkar vara lätt att lura människor. Människan är i grunden inte misstänksam och dörför lättlurade.

Tragiskt emellertid - som i Jesu fall - då man förväxlar sant med falskt. Jesus var ju enligt vittnesbördet den sanna Messias men har hållits för en falsk sådan. Man menade att han hade uppträtt i ett falsk varumärke. Och det blev han död - för på den tiden straffades hädelsen med döden.

Numera kan vem som helst kalla sig Messias. Och att segra under falsk flagg är rentav vanligt. Det är också tillåtet - lagen förbjuder det inte - att luras, eller...?

- Se för all del upp med falska fakturor i fårakläder?

Varumärket2

Du och jag har säkert ett varumärke - vi varken vill det eller inte. Det är andra som sätter stämpeln på oss.

Sedan har vi vårt eget varumärke som kanske vi vill eller inte vill skylta med.

Vad är då mitt varumärke? Ett kort uttryck som sammanfattar/karakteriserar mig. Inte konstigt att man skulle vilja veta det, "eller helst inte" - infogade Andrée nyss.

Jesus var också intresserad av sitt varumärke, har du tänkt på det? Dvs om hur andra/folket uppfattade honom och hans verksamhet. Märkligt nog kan man tycka att han inte skyltade med någon sådan själv - och varför?,  kan man dock undra. Men om detta en annan gång.

Men nu föll sig i alla fall så att han frågade sina lärjungar om detta: "Vem säger folket Människosonen vara?" Av svaren framgår att han hade flera varumärken bland foket såsom: profeten, Johannes döparen, Elias, Jeremias och säkert flera andra. Men så frågade han lärjungarna också om vad de själva fått för uppfattning om honom - vem var han alltså? Petrus gav det mest utrycksfulla och korrekta svaret - eftersom Jesus accepterade det - som Jesus ville själv ha som sitt varumärke. (Men utan att reklamera om det.)

Du och jag har också flera varumärken men bara någon av dessa betyder mest för oss och som är det viktigaste.

Och Andrée sa: - men Jesus visste ju redan... för han kan ju läsa tankar också, så... - Jo, men det var viktigt att uttala orden - man döms ju inte på grunda av sina tankar heller.

Varumärket

Alla kan inte bli kändisar och det krävs kanske mest vissa speciella förutsättningar för att kunna bli en. För det flesta förblir kändisskapet bara en dröm. För min del tror jag inte, att det ens skulle passa mig att vara en.... Aldrig önskat mig att få stå i centrum - jag undviker snarare sådant, tyker känner det mest besvärande.

Men, men... man har ju sitt varumärke ändå, jag varken vill eller inte. - Mikael? - vem är han?
Somliga anonserar sitt varumärke såsom nationer, organisationer, företag m m. Jag köper t ex vissa varor för varumärkets skull för då tror jag att jag får "mer valuta för pengarna." Jag spanar efter det ekonlogiska. En enbart homeopatisk effekt - som man visserligen förlöjligar - men ändå mycket betydelsefullt för sinnet.

Jag skyltar inte med mitt varumärke men jag vet att jag har ett sådant. Eller rentav flera sådana. Yrket är ju ett varumärke men det kan vara mycket annat. Rentav ett skällsord: "Den där........!", som min granne använder kanske.

- Vad har jag då för varumärket? Skall jag ställa frågan som Jesus, "vem säger människorna att jag är"  och då han frågade sina lärjungar egentligen om sitt varumärket enligt vårt moderna språkbruk.

- Vad skulle du säga vem var Jesus med några ord?
- Och vad skulle du säga om vem Mikael är med några få ord?
- Och vad har du själv för varumärke - vet du det? Andra gör det!

Moralen och konsekvenserna.

"Man skall hålla ingångna avtal." - politiker -

Moralproblem i Saud-affären.

Lagen har man ju som något att hålla sig till, men den hjälper inte långt i detta fall. Man måste ta till moralen och därav ställningstagandet att: "Man skall hålla ingångna avtal."

Vad säger då moralen?
1. Man skall alltid tala sanning
2. Man skall alltid hålla sina löften
---------------------------------
Enligt moralen så skall man alltså alltid hålla sina löften dvs hålla ingångna avtal, punkt och slut. -  Saud-affären har ställt denna moral på sitt avgörande prov.

Är det fel på moralen eller...? Eller finns det alltid undantag från regeln? Och vilka är undantagen i så fall? Eller finns det en högre princip som kan upphäva löften etc? Intressanta frågor.

Hur skall man lösa konflikten?

Problemet är inte nytt utan har även diskuterats under antiken. Även bibeln hävdar att man skall hålla sina löften - det är då bättre att inte lova någonting.

Men vad händer om man i efterhand finner att konsekvenserna kan bli ödesdigra om man håller sina löften. Skall man ändå ta på sig konsekvenserna och få lida för det? - Vad säger moralen om detta?

Svärdet
Det är en grekisk filosof som har ställt frågan på spets - skall man alltid hålla sina löften?
Anta att jag får förvara din svärd för att hämtas av dig när du vill. Men så blir du arg och vill komma åt svärdet för att skipa rättvisa. Du tänker använda svärdet till att döda någon. - Skall jag då överlämna svärdet till dig- det var ju ditt svärd och så hålla mina löften. - Vad säger du?
Det här exemplet var hämtat från antiken men det kan finnas aktuell situationer då moralen kan sättas på prov.

Situationen kan förändras.
Avtalet man har kommit överens om (exv i detta fall med Saud-Arabien) i en viss politisk situation.  Men med tanke på den sk arabvåren och Saud-Arabiens hållning blev avtalet till skada för utvecklingen. - Skall man ändå hålla sina löften trots en förändrad situation?

Man kan t ex tänka sig sälja vapen till en granneland som vid en förändrad situation börjar använda vapnen mot Sverige. Skall man fullfölja sitt avtal med vapenleveranser? Dvs leverera vapen till fienden bara för att inte bryta sina löften?

Och på det personliga planet som ex. Skulle Paulus gjort det bättre om han hade blivit kvar som farise?

Som en åsna

Ja, det händer ibland, eller kanske inte så sällan heller. Fast problemet växlar förståss för att man inte skall ha tråkigt.

Just i dagarna är det min dator som har behagat skapa känslan av en åsna hos mig. - Hur säger man? Man står där som åsnan mellan hötapparna. Jag har aldrig varit en åsna men det känns som om...
Och som min dator är - som så mycket annat - tycks vara riktigt sofistikerad, så handlar det om fler och fler hötappar, så många numera att även sikten behaga skymma. - Hur skall det bli?

De val man ställs inför är mer och mer frustrerande.
Först skulle jag avregisrera program etc från datorn för att få plats för annars blir det stop. Så jag gjorde det.
Men snart uppstod samma krav igen och igen och igen. Till slut fick jag bli av med min virusskydd också för att överhuvudtaget kunna komma ut på internet. (Just nu kör jag också utan virusskydd.)
Jag gick till affären och köpte större Ram-minne(2GB) och monterade in det, men det hjälpte inte.
På träningen så klagade jag om problemet för några killar. De frågade: - Hur stor hårddisk har du? Så där 8 Gb sa jag och de började skratta. Det är för litet förståss!!!
Aha, så nu fick jag veta det och stod där igen som en åsna. Skall jag behöva köpa en nyare dator? Eller, köpa en större hårddisk? Eller köpa en extern hårddisk?
Som en åsna så valde jag ett helt nytt operativsystem dvs UBUNTU som är en Linuxvariant men gratis och då slipper jag virusprogrammen m m tänkte jag.
Sagt och gjort och nu har jag skivan med UBUNTU i mina händer, men... men fortfarande för lite diskutrymme (UBUBTU kräver minst 8GB) och..., blev igen som en åsna mellan...

Det finns många val i livet, ja alltför många. Så många att man lätt kommer vilse och känner sig som en...

Tala - visa - förklara - göra

Den här processen är inte min uppfinning, utan en mycket beprövad och gammal process som man glömmer bort att undervisa(medvetandegöra) om. Undervisningen mål handlar till syvende och sist om att medvetandegöra saker och ting, men som till sist ändå måste ske på individuell nivå.


Men även som gammal man upplever jag bristen på insikterna här, som jag fick dras med länge. Och som uppenbarades i detta fall först i dag, dels på grund av upplevda minnen i mitt eget liv. Och som nu - först i dag -, kändes som om allting ha fallit på sin plats - då plötsigt upprädde den där sk AHA-upplevelsen.
Detta hände just idag då jag lyssnade på en av kokkonstens kändisar som nämndes som Lisa i radion (Lisa Winblad?) - Hon fick mig, genom sin pusselbit, att förstå sammanhanget!

Men hur kommer det sig att det är just programmet om matlagningen som fått mig att förstå betydelsen av hela denna allmängiltiga processen? Kedjan från att tala till att göra någonting gäller ju även andra områden i livet - jag borde ju ha lärt mig detta tidigare. Och känslan av att just nu blivit medveten om detta har skakat om mig lite grand.
Kanske tack vare mina rötter och den nya matkulturen jag har hamnat i här i Sverige. Även min fru gillade ungersk mat men det hade hon inte tid till, sa hon att göra.

För att bli duktig exv i kokkonsten så börjar ju processen med att "tala/läsa" dvs att få information om hur man skall tillreda  någonting som man finner beskriven exv i en kokbok. Men läser jag i kokboken och lagar till det blir det aldrig så bra som om min mor har gjort det. - Men jag fick aldrig reda på, på riktigt, varför det är så, bara för att jag är en man?

Att karlar längtar efter mammas köttbullar är ju känt fenomen. Men man har oftast bortförklarat alltsammans som beroende på vanor eller barnsligheter etc. Att det skulle finnas vettiga skäl till detta har man sällan lyft fram till förklaring.

Jag söker!

Jag söker!

Jag flyttar mig nu

till ett soligare ställe

människan söker ju

efter... som blir bättre



och nu har jag hittat

känner solens strålar

som bland goda vänner

välviljan sig ålar



det finns så mycket gott

i denna onda världen

du finner så smått

en solig plats i trängseln



allt tyder på liksom...

låt godheten få stråla

solen nu bak målnen

blir snart till en gåva



Sinko