Mycket vanligare än... ja, kanske den vanligaste formen av stress, fast ingen sociologisk undersökning har pekat ut denna eller kunnat bekräfta detta. Men vi har det nog på känn, att det är så. Varje dag händer det ju någonting som kan ge dåligt samvete. - Försök bara inte springa bara bort ifrån problemet, genom att... Men det är just vad man gör.
Men man har destå mera hört talas om hög arbetsbelastning, dålig arbetsmiljö, fel på skolan, konflikter i hemmet, det dubbla arbetet m m som stressorsaker. Allt detta kan givetvis vara sant och är bidragande ... och... Och lärarna speciellt, och undersköterskorna m fl vill givetvis ha bättre betalt för de upplever sitt arbetsliv som något mycket krävande pga att de är inte nöja med sig själva.
- Vilket, dvs högre lön förtjänar de och också att få givetvis!
Men hur påverkar arbetsbelastningen individuellt och de olika oförenliga kraven, olika riktlinjer, växlande situationer med krav på snabba beslut m m på det individuella samvetet
Det är inte bara fler timmar som man skall arbeta utan:
- bättre och snabbare
- under växlande och nya riktlinjer
- på nytt sätt, oförenliga krav
- med nya arbetskamrater, arbetslöshet m m
- medan... konflikter hemma och...
- oroliga relationen med barnen och...
- sedan blir man sjuk också
- räddslor av olika slag
- hjälpbehov hemma m m
- utbildningbehov
- massmedia, dator,
- kan inte koppla bort jobbet, rehabiliteringsbehov
- man ältar situationen och förbrukar så sin kraft, kraftlöshet...
- m m
Det är så många krav runtomkring på oss som kräver uppmärksamhet att vi inte hinner med att lösa våra konflikter allt eftersom de uppträder. vi skjuter dom framför oss. Vi hafsar till enkla lösningar - sprit, spel, kvinnor, tobak etc - medan problemet växer istället och samvetsstressen bara ökar och ökar. Resultatet kan då i bästa fall bli en någon sorts utbränning och ännu större konflikter.
Vi förses ofta med nya råd, men med samvetet i stress förmår inte längre att tillgodogöra oss råden.
En människa under samvetsstress har redan tappat förmågan att prioritera och då hjälper inte några goda råd utan urskiljning. - Konflikterna att ta hand blivit för många!
Alltför många konflikter i samvetet kan inte längre lösas med i och för sig goda råd heller. Den som är sjuk så hjälper inte goda råd, man behöver mediciner/terapi och rehabilitering - det skall vara rätt medicin som försätter människan först i ett friskare tillstånd.
Det är slutligen mycket viktigt att få kunna prata med någon kompetens som förstår sig på situationen m m. Gärna med någon som redan har varit med om samma sorts av problem.
