Jag är på ett gott humör i dag. Men vid min senare besök hos diabetessköterskan blev jag påmind om att min diabetes är i ett progressivt stadium. Det skadar alltså inte att vara mer vaksam. Kanelbullarna har jag avstått ifrån för länge sedan men det väntar andra och större förändringar på matvägen. - Jo, jag kommer att klara det, lita på det! Det sista som har hänt att jag gått över till korngryn.
Och så behöver jag tröst i min situation också. Då min fru kan ju inte direkt trösta mig, för hon ligger i sin grav. Men hennes sinne kan påverka mig ännu idag. - "Mikael skärp dig!" - Tack gumman!
Och jag har själv kommit på, med något att trösta mig med, som gäller just kanelbullar. Att kanelbullar är bullar med kanel på är nämligen en gammal sanning. Men sanningen är inte den som då min fru brukade baka sådana kanelbullar, och som jag älskade mycket. Köpta kanelbullar innehåller nämligen:
E200, E330, E285, E440, E500, E450, surhets reglerande m m grejjer som tillsatser. Borde kanske kallas tillsatsbullar i stället. Och nu när jag inte får äta kanelbullar så kan dessa ingredienser trösta mig eftersom jag kan slippa dom.(Det är bara två av de undersökta fabrikat som saknar dessa ingredienser.) - En egendomligt form av tröst, men med ett annat djup, om man tänker riktigt efter.
Men inte heller vill jag äta mina tomater förresten som ännu idag är mycket fina och vägrar ruttna fast de är köpte för några veckor sen. Hur skulle jag kunna få dom in i magen om de inte ens kan ruttna här i köket i korgen? Och vad har de för tillsatser som jag ingenting vet om?
- Och allting har tillsatser i livet i livet också om vi tänker efter, eller hur? Tillsatser som man inte vet om om, eller är inte medvetna om, om de är nyttiga eller ej!
Och så är det svårt att handla, vilket å andra sidan definitivt inte kan trösta mig mig. Eftersom allting verkar finnas socker i som tillsats. Måste trösta mig med att det är inte nyttigt med sockersöta tjejer heller... speciellt i min ålder. Det är som om man vore gift med sin diagnos i stället. - Men det feminina sockret lockar ändå och många blir sockersjuka på det mentala planet.
(- Det borde finnas butiker speciella för diabetiker så man slipper leta som en mänsklig rättighet, eller? Ja, detta låter ju fånigt!)
Livet är konstigt. Det finns kanelbullar som lockar men ingredienserna avskräcker och det finns andra varor som jag vet innehåller socker som jag också måste avstå ifrån. Livet är dock som en kanelbulle - speciellt i vidare och djupare mening - kom jag fram till som slutsats.
- Livet lockar, men innehåller mycket av "tillsatser" som man inte vet eller vill inte veta någonting om! Det börjar nämligen bli vanligt med mental sockersjsuka!
Och så behöver jag tröst i min situation också. Då min fru kan ju inte direkt trösta mig, för hon ligger i sin grav. Men hennes sinne kan påverka mig ännu idag. - "Mikael skärp dig!" - Tack gumman!
Och jag har själv kommit på, med något att trösta mig med, som gäller just kanelbullar. Att kanelbullar är bullar med kanel på är nämligen en gammal sanning. Men sanningen är inte den som då min fru brukade baka sådana kanelbullar, och som jag älskade mycket. Köpta kanelbullar innehåller nämligen:
E200, E330, E285, E440, E500, E450, surhets reglerande m m grejjer som tillsatser. Borde kanske kallas tillsatsbullar i stället. Och nu när jag inte får äta kanelbullar så kan dessa ingredienser trösta mig eftersom jag kan slippa dom.(Det är bara två av de undersökta fabrikat som saknar dessa ingredienser.) - En egendomligt form av tröst, men med ett annat djup, om man tänker riktigt efter.
Men inte heller vill jag äta mina tomater förresten som ännu idag är mycket fina och vägrar ruttna fast de är köpte för några veckor sen. Hur skulle jag kunna få dom in i magen om de inte ens kan ruttna här i köket i korgen? Och vad har de för tillsatser som jag ingenting vet om?
- Och allting har tillsatser i livet i livet också om vi tänker efter, eller hur? Tillsatser som man inte vet om om, eller är inte medvetna om, om de är nyttiga eller ej!
Och så är det svårt att handla, vilket å andra sidan definitivt inte kan trösta mig mig. Eftersom allting verkar finnas socker i som tillsats. Måste trösta mig med att det är inte nyttigt med sockersöta tjejer heller... speciellt i min ålder. Det är som om man vore gift med sin diagnos i stället. - Men det feminina sockret lockar ändå och många blir sockersjuka på det mentala planet.
(- Det borde finnas butiker speciella för diabetiker så man slipper leta som en mänsklig rättighet, eller? Ja, detta låter ju fånigt!)
Livet är konstigt. Det finns kanelbullar som lockar men ingredienserna avskräcker och det finns andra varor som jag vet innehåller socker som jag också måste avstå ifrån. Livet är dock som en kanelbulle - speciellt i vidare och djupare mening - kom jag fram till som slutsats.
- Livet lockar, men innehåller mycket av "tillsatser" som man inte vet eller vill inte veta någonting om! Det börjar nämligen bli vanligt med mental sockersjsuka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar