Rätt till lyckan - tomheten

I går kväll - det var förressten för flera dagar sedan - så lyssnade jag på ett föredrag om lyckan m m.
En vanlig strävan hos människorna. Men lyckan kan inte vara målet - som en ny förälskelse - utan en väg. Man kan ju också vara lycklig lite och rentav gränslöst bland målnen.
Somliga väljer tyvärr följande väg:

- Ja, jag skulle vara lycklig om...
om jag hade pengar så gott om...
om jag finge göra som jag ville,
jag så lycklig då bliva skulle!

om jag finge leva med kvinnor utan ansvar
att leva för dagen, den drömmen jag har
och lyckan har jag ju rätt till,
så är min väg jag fortsätta på vill.

och därför ta inte bort min glädje
jag är förälskad - du ser det
- vill inte vara bunden längre -
ja precis, så här är det!

Problemet är bara att ett sådant samhälle(subkultur) knappast kan existera i längden - splittras upp i tiden. Resultatet blir upplevelsen av tomhet(och där finns ingen lycka att finna).

Fantasin om frihet utan ansvar tillhör helt fablernas värld. Fåglarnas värld är inte människors.
Lyckan är att kunna glädja varandra genom att ta ansvar. Att finna lyckan kan man bara finna i en ansvarfull gemenskap.

Lyckan är inte en rättighet utan en bonus.