Medvetenhet - avund, vrede och fruktan.

Tre känslor skall man särskilt akta sig för! De är: avund(svartsjuka), vrede och fruktan.
Det är särskilt dessa tre som kan ge upphov till organiska sjukdomar. Var och en av dessa känslor påverkar hormonbalansen i kroppen påstås det.

Yttringarna kan vara olika beroende på personlighet. Här något förenklat:
Hos den
(1)ängsliga och passiva typen är det noradrenalin halten(Brist på Noradrenalin kan innebära håglöshet och svåra depressioner. Noradrenalinet har en liknande funktion som hormonet serotonin.) som blir lägre.
 Medan en ökning av adrenalinhalten(Adrenalin är det hormon som kickar i gång oss vid stora fara, fysiska utmaningar, psykisk stress, ilska mm.) kan upptäckas
(2)hos de mera  aggressiva, paranoida schizofrenikerna. De aggressiva typerna är då mer mottagliga för hjärtsjukdomar och högt blodtryck åderförkalkning. Men jag går inte in i vidare detaljer.

- Se hälsosidorna: halsosidorna.se/Hormoner.htmttp://www.

Dessa två typerna av människor fungerar också olika när de får höra sanningen hos sig själva (exv av/hos doktorn, men de pekar sällan direkt på någonting sådant), dvs om de brister eller problem de har.
Ju mer man är åt det (1)depressiva hållet desto mer kryper man ihop och börjar kanske bli  svettig, vettskrämd med sjunkande blodtryck. Detta iakttar doktorn. Medan den mera (2)aggressiva typen däremot kan bli blek, rodnar, andningen blir ansträngd, hjärtat slår häftigare och ev rentav blir arg etc. - Dessa två olika typer av reaktioner kan iakttagas vid mötet med sig själv i särskilda situationer. - Det gäller att bli medveten om sina reaktioner.

Men så snart som patienten upptäcker och accepterar orsaken till dessa symptom och då själva bakgrunden till sina sjukdomsyttringar: dvs när den (1)depressiva patienten inser att han är skräckslagen för att se sanningen om sig själv och den (2)aggressiva patienten inser att han just avskyr när hans fantasier möter motsägelser, blir de omedelbart lugna och återgår till normaltillståndet.

Obs. I botten finns nämligen alltid en vägran att(som måste övervinnas), dvs att acceptera i medvetandet om sin verklighet, sin patalogi. Han någon valt att se sig själv som felfri, grandios etc. så...
Kedjereaktionen är alltid följande: sanningen följes av hat eller fruktan, sedan av somatisk obalans. Detta upprepar sig varje gång som individens medvetande visar honom ett fel eller problem. När denna mekanism är oavbrutet i verksamhet (går i cirkel) uppstår stress, funktionsrubbningar och vidare en nedsättning av organismens motståndskraft.

Men den person som ödmjukt tar till sig sanningen förblir frisk.

Läs:
halsosidorna.se/Hormoner.htmttp://www.

Det gäller att känna igen - bli medveten om - vad som triggar processen i gång.
Kedjereaktionen som nämndes ovan är detsamma som den onda cirkeln som kanske bättre beskriver processen.

Detta inträffar speciellt, när en händelse får en tendens att upprepas, genom att ha hamnat i en ond cirkel. Det är i så fall nödvändigt att lära känna hur en sådan ond cirkel fungerar och vad som driver den. Det är ju ett behov som ofta utgör drivkraften och som måste identifieras, och som håller den onda cirkeln givetvis igång. Och det är just det aktuella behovet (som man bör bli medveten om) och som inte fylls som är problemet - och just där kan cirkeln brytas.

Många av de onda cirklarna är välkända och likadana. Om jag känner mig ensam, deprimerad och dras med ångest etc så tar jag till någonting till mig som tröst (rök/mat/sprit/tablettet etc). Det omedelbara behovet - den mänskliga driften - är helt naturlig dvs att jag vill lindra min plåga på något snabbt sätt.

Men om jag vill släcka elden, så är väl ändå att sätta flera pinnar på elden ett dåligt sätt - och det vet man oftast.

Att ödmjukt ta till sig sanningen om sig själv genom medvetenhet kan bli en läkedom jämte de mediciner läkaren ev föreskriver.