Kramkalas

En dikt till barn-barna



Jag anade inget
och vad fick jag se...!?
när jag öppnade dörren
och utanför stående
Natalja, mot mig le.

jag fick en björnkram
och sedan kramades vi alla;
när sedan Olsons dök dök upp:
det blev en kramfest
som jag sent kan glömma!

de älskar mig ännu,
fast jag är inte rolig precis;
ser bak i livet och framåt,
blir lätt förvirrad av...
att träffa framtiden... tidsvis.

och vad är det som rör sig
i en morfars sinne?
- vad ni har vuxit...!?
som dock snart blir ett minne...
tills vi nästa gång träffas...
och en överaskningens stund är
åter inne.

morfar