Utan diagnos - inget val!

Vi skulle till Eskilstuna i dag och när jag såg henne stående vid..., jag blev då säker på att jag har inte missat bussen en gång till, så Andree fick åka hem. Det var ju andra gången som Andree fick skjutsa mig..., för att jag skulle hinna med att träna... Men bussen dröjde och då fick jag prata med tjejen som... och som gick i 9-an och nu skulle till stan.

Snack... snack... och...
- vilken linje vill du söka in på sedan...?
- den där med beteendevetande...
- ja, den där är verkligen en framtidslinje eftersom behovet tycks ha blivit enormt...
- samhället förändras ju jämt och ständigt och vi måste anpassa oss...
- ja, som i dag med busstiderna och nu verkar vi ändå vänta förgäves och...
- det blir vårt fel förstås som alltid när det gäller förändringar och vi inte hinner med...
- ja, man måste ju vara alert, man är tvingad till att veta förstås...,
men är det inte ändå konstigt att då allting förändras i snabb takt, men felen de samlas alltid hos oss... som inte kan hänga med - en verklig beteendeuppgift för dig när du skall börja jobba...
- ja, det är många gånger andra som skapar förändringarna och som gör att det genererar en massa fel hos oss - allting hamnar till slut i vår plånbok...
- men hur ändrar man beteendet på annat sätt än att hota med böter etc? -  direkta eller indirekta? Hur ändrar man beteendet hos någon som röker? Han får väl skylla sig själv, eller?
- det man väl med lämplig information...
- men om jag redan vet att det är fel... - hur kan jag förändra mitt beteende då? Jag vet ju att det är fel att röka. Hur kan en beteendevetare hjälpa mig då?
- ja, det är ju just det jag vill lära mig i skolan... - det är ju nödvändigt att kunna sluta röka för hälsans skull.
- mitt liv har också lärt mig ett och annat. Min fru dog och även jag blev sjuk och läkarna kunde inte hjälpa mig utan rätt diagnos... enligt deras prover så var jag frisk. Och utan diagnos fick jag ingen hjälp heller och så blev jag utan terapi.
Och utan rätt diagnos så hade jag inget annat val heller... - vad skulle jag då kunnat ändra på?
- men hur gick det sen? Man måste ju ha någon diagnos - utan diagnos blir ju problemet ohanterbart...
- ja, det är just så det blev, tills jag har testat min urin själv och har funnit socker i urinen. Nu måste läkaren övertyga sig själv... och det blev så. Sedan han fastställde min diagnos kunde terapin tillämpas och så först då hade jag något adekvat val. Och sedan dess blev jag mycket bättre.
- ja, utan diagnos famlar man bara i mörkret och måste gissa... Men om någon röker så är diagnosen betydligt svårare...
- just det, att någon röker eller dricker etc är ingen diagnos i och för sig. Och själv kan man inte heller komma på diagnosen kanske. Någon kompetent utomstående måste hjälpa till och här kommer din utbildning in i rampljuset. Diagnosen kan vara exv grupptrycket och då vet du förstås direkt vad som är bäst att göra. Dvs hitta en annan grupp att umgås med...
- visst blir det lättare att hantera problemet om man kommer fram till en diagnos, man kan ju hoppas då på, att man kan hitta ett bra val som man måste välja om...
- diagnosen är nu på att jag står här och pratar med dig... Jag trodde nämligen på dig dvs trodde - när jag såg dig stående här - att du visste bättre... - Jag måste nu ringa till min  son för att han skall hämta mig...
- bussen kommer nog inte som vi beräknat... min pappa kommer snart för att hämta mig... jag visste ju inte att det var en röd dag i dag.
- det är ditt fel... ha...ha...!
-