Min diabetes - D2/2
1. Sjukdom eller dom?
Ja, frågorna hopar sig. För att vara lite filosofisk så är sjukdom för mig någonting som tar slut inom en rimlig tid. Som en förkylning till exempel. Men diabetes bedömer jag vara närmast som en dom. efter en lång rad av missbruk av maten. Ja en dom eftersom man har har varit okunnig och behandlat sin kropp på ett felaktigt sätt, med överkonsumption av kolhydrater.
Och vi är många som har gjortocg gör detta och domen har blivit:
"Miljontals människor har högt blodsocker, många utan att vara medvetna om det. Kanske är du ofta törstig och behöver ideligen tömma blåsan. Kanske har du sår som läker långsamt, eller är ovanligt trött... "
- M Mosley -
2. Sjukdomsförloppet.
Det finns olika typer av diabetes. Min typ kallas även för åldersdiabetes (förkortat typ2 eller D2), en mycket vanlig sådan. Karakreristiken beror delvis på grundorsaken och sjukdomsförloppet. då sjukdomen föregås av en ofta lång period av insjuknande (prediabetes).Under denna period får man förhöjda sockervärden i blodet som oftast ändå inte medför diagnosen diabetes.
Jag själv betraktades länge frisk under denna fas/period.
Men, om är man medveten redan i detta fas av förloppet kan man lätt vända på det dvs reversera processen så att man åter kan bli fullt frisk.
I det flesta fall försummas detta och många besväras av onödig viktökning.
2.1 Min diabetes.
Den är lik många andras, men speciell ändå tycker jag.
Den var speciell redan från början innan den upptäcktes. Jag har ju passerat prediabetesfasen och mycket mer - vet ej hur lång tid - innan jag fick min diagnos till slut.
Till slut var jag själv som har kommit på spåren av min sjuka. Jag köpte teststickor på apoteket och kunde då själv konstatera socker i blodet. Detta har min läkare inte kommit på att testa, fast jag kände mig mycket dålig. Kanske för att jag inte hade de typiska symptomen som brukar leda läkarna till diagnosen.
Men sedan blev det fart på sjukvården och fick även en diabetessköterska till att hjälpa mig på traven.
Men det gick trögt med behandlingen. Inga av tabletterna verkade kunna hjälpa mig tillräckligt. Och så har även följdsjukdomarna börjat göra sig gällande.
I detta fall behövde jag en förebild som skulle trigga mig vidare.
2.2 Då kom vändingen
"Vändningen
En dag, mitt under... slog mig en tanke som väl egentligen borde ha kommit tidigare, Hur... kunde jag gå och bli blind? Jag som hade gjort allt som sjukvården sagt, ja nästan i alla fall. Men ändå satt jag här och var blind! ... Borde inte vården veta vad som var bäst?" - Patrik -
Ja, och då har Parik puttat mig fram så att jag fick ta tag i problemet på allvar.
2.3 Reversering
Mitt fall är nog mycket speciell ändå. Inte minst för att jag är 83 år gammal numera och multisjuk som många i min ålder.
Och dessutom, - många till häpnad - försöker jag med konsten... med någonting sådant som att försöka reversera min D2.
(Är numera under insulinbehandling med 40 långtidsverkande enheter per dag, och tillämpar LCHF-dieten, den mera liberala formen.). Se:https://smartadiabetiker.se/lchflagkolhydratkost-grunderna/
3. Lite historia
Min diabetes blev som ett litet barn till att börja med, som jag inte ens visste att jag hade inom mig. Det var en lömsk sjukdom som bredde ut sig.
Och inte ens när jag efter ett antal år(?) fick diagnosen D2 och en diabetessköterska blev jag klok nog på vad det var frågan om. Jag kände snarare tacksamhet för sjukvården som ville hjälpa mig och som jag antog visste vilket hjälp jag - mitt barn - behövde. Och relationen med mitt barn hjälptes av diabetessköterskans råd och omsorg (tabletter, val av mat etc) och jag litade på henne. Hon gillade också att jag började träna.
Jag försökte göra som hon sa men tiden gick och jag blev inte bättre så jag blev mer och mer orolig för mitt tillstånd. Sjukdomens följdverkningar har börjat visa sig.
Det blev en tid av vånda och frustrationer som slutade med att jag fick insulin till slut. Och detta blev jag glad över eftersom jag fick känslan av att fått en kontroll över min situation. Men man skulle vänja sig förblev inställningen.
En vändning i min sjukdomshistoria blev emellertid när jag träffade mina släktingar från Spannien, sommaren 2016, närmare bestämt Anders Köhler och frun, och när Anders fick kännedom om min belägenhet gav han mig boken - med rekomendationer - i present. (Låt bönor förändra ditt liv av....)
Och boken verkligen förändrade snart livet, fast det blev jag inte medveten om först senare. Det tog sin tid att fatta - kanske beror det på min ålder också. Boken fick mig nämligen att tänka till lite om vad min sjukdom innebär egentligen. Den här sjukan är nämligen inte vilken annan sjukdom som helst. A drabbas av D2 uppfattade jag härefter mer som en riktig (sjuk)-dom. Och en dom är den verkligen. Ja, som ett barn som jag måste tänka på att ta hand om, och måste även lära känna den först för att kunna göra det. Som en ny identitet/roll/livsstil krävdes det som om.
4. Att börja ta tag i problemet, men man behöver hjälp.
Ja började inse att jag måste begränsa mitt liv för att medvetet även själv kunna ta i problemet, och så blev jag såsmåningom fast. Ja, jag måste välja, om jag vill behålla synen och kunna använda mina ben i fortsöttningen också m m. förstås.
- Men boken och kompisarna i gruppen med - Smarta Diabetiker sedan gav mig också ett hopp!
Se:https://smartadiabetiker.se/lchflagkolhydratkost-grunderna/.
1. Sjukdom eller dom?
Ja, frågorna hopar sig. För att vara lite filosofisk så är sjukdom för mig någonting som tar slut inom en rimlig tid. Som en förkylning till exempel. Men diabetes bedömer jag vara närmast som en dom. efter en lång rad av missbruk av maten. Ja en dom eftersom man har har varit okunnig och behandlat sin kropp på ett felaktigt sätt, med överkonsumption av kolhydrater.
Och vi är många som har gjortocg gör detta och domen har blivit:
"Miljontals människor har högt blodsocker, många utan att vara medvetna om det. Kanske är du ofta törstig och behöver ideligen tömma blåsan. Kanske har du sår som läker långsamt, eller är ovanligt trött... "
- M Mosley -
2. Sjukdomsförloppet.
Det finns olika typer av diabetes. Min typ kallas även för åldersdiabetes (förkortat typ2 eller D2), en mycket vanlig sådan. Karakreristiken beror delvis på grundorsaken och sjukdomsförloppet. då sjukdomen föregås av en ofta lång period av insjuknande (prediabetes).Under denna period får man förhöjda sockervärden i blodet som oftast ändå inte medför diagnosen diabetes.
Jag själv betraktades länge frisk under denna fas/period.
Men, om är man medveten redan i detta fas av förloppet kan man lätt vända på det dvs reversera processen så att man åter kan bli fullt frisk.
I det flesta fall försummas detta och många besväras av onödig viktökning.
2.1 Min diabetes.
Den är lik många andras, men speciell ändå tycker jag.
Den var speciell redan från början innan den upptäcktes. Jag har ju passerat prediabetesfasen och mycket mer - vet ej hur lång tid - innan jag fick min diagnos till slut.
Till slut var jag själv som har kommit på spåren av min sjuka. Jag köpte teststickor på apoteket och kunde då själv konstatera socker i blodet. Detta har min läkare inte kommit på att testa, fast jag kände mig mycket dålig. Kanske för att jag inte hade de typiska symptomen som brukar leda läkarna till diagnosen.
Men sedan blev det fart på sjukvården och fick även en diabetessköterska till att hjälpa mig på traven.
Men det gick trögt med behandlingen. Inga av tabletterna verkade kunna hjälpa mig tillräckligt. Och så har även följdsjukdomarna börjat göra sig gällande.
I detta fall behövde jag en förebild som skulle trigga mig vidare.
2.2 Då kom vändingen
"Vändningen
En dag, mitt under... slog mig en tanke som väl egentligen borde ha kommit tidigare, Hur... kunde jag gå och bli blind? Jag som hade gjort allt som sjukvården sagt, ja nästan i alla fall. Men ändå satt jag här och var blind! ... Borde inte vården veta vad som var bäst?" - Patrik -
Ja, och då har Parik puttat mig fram så att jag fick ta tag i problemet på allvar.
2.3 Reversering
Mitt fall är nog mycket speciell ändå. Inte minst för att jag är 83 år gammal numera och multisjuk som många i min ålder.
Och dessutom, - många till häpnad - försöker jag med konsten... med någonting sådant som att försöka reversera min D2.
(Är numera under insulinbehandling med 40 långtidsverkande enheter per dag, och tillämpar LCHF-dieten, den mera liberala formen.). Se:https://smartadiabetiker.se/lchflagkolhydratkost-grunderna/
3. Lite historia
Min diabetes blev som ett litet barn till att börja med, som jag inte ens visste att jag hade inom mig. Det var en lömsk sjukdom som bredde ut sig.
Och inte ens när jag efter ett antal år(?) fick diagnosen D2 och en diabetessköterska blev jag klok nog på vad det var frågan om. Jag kände snarare tacksamhet för sjukvården som ville hjälpa mig och som jag antog visste vilket hjälp jag - mitt barn - behövde. Och relationen med mitt barn hjälptes av diabetessköterskans råd och omsorg (tabletter, val av mat etc) och jag litade på henne. Hon gillade också att jag började träna.
Jag försökte göra som hon sa men tiden gick och jag blev inte bättre så jag blev mer och mer orolig för mitt tillstånd. Sjukdomens följdverkningar har börjat visa sig.
Det blev en tid av vånda och frustrationer som slutade med att jag fick insulin till slut. Och detta blev jag glad över eftersom jag fick känslan av att fått en kontroll över min situation. Men man skulle vänja sig förblev inställningen.
En vändning i min sjukdomshistoria blev emellertid när jag träffade mina släktingar från Spannien, sommaren 2016, närmare bestämt Anders Köhler och frun, och när Anders fick kännedom om min belägenhet gav han mig boken - med rekomendationer - i present. (Låt bönor förändra ditt liv av....)
Och boken verkligen förändrade snart livet, fast det blev jag inte medveten om först senare. Det tog sin tid att fatta - kanske beror det på min ålder också. Boken fick mig nämligen att tänka till lite om vad min sjukdom innebär egentligen. Den här sjukan är nämligen inte vilken annan sjukdom som helst. A drabbas av D2 uppfattade jag härefter mer som en riktig (sjuk)-dom. Och en dom är den verkligen. Ja, som ett barn som jag måste tänka på att ta hand om, och måste även lära känna den först för att kunna göra det. Som en ny identitet/roll/livsstil krävdes det som om.
4. Att börja ta tag i problemet, men man behöver hjälp.
Ja började inse att jag måste begränsa mitt liv för att medvetet även själv kunna ta i problemet, och så blev jag såsmåningom fast. Ja, jag måste välja, om jag vill behålla synen och kunna använda mina ben i fortsöttningen också m m. förstås.
- Men boken och kompisarna i gruppen med - Smarta Diabetiker sedan gav mig också ett hopp!
Se:https://smartadiabetiker.se/lchflagkolhydratkost-grunderna/.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar