Att leva livet är att uppleva, har jag hört sägas. Men detta med upplevelser, kallar jag själv hellre som ett bonus eller upplevda känslomässiga konsekvenser, av att leva livet.
Det finns ibland sammanfattningar av upplevda liv, som exempelvis bussföraren gav uttryck om i dag, som jag fick åka med till stan. Han var mycket språksam om allt möjligt och uttryckte sitt missnöje med ett och annat och har sammanfattat summan av, att leva livet så här:
"Man har lärt sig att inte lita på någon än sig själv" sa han. Efter att han har levat livet i minst 40 år kan jag uppskatta, så.... Inte så ovanlig sammanfattning fast ingen människa är född med misstro mot andra - det är man lär sig med tiden. Till följd av en rad besvikelser... speciellt i nära relationer.
Och den som stjäl..., han har inte heller blivit född med den vanan - han har lärt sig det av andra. Sedan kopieras beteendet har vi konstaterat.
Att leva livet är strängt taget vad jag/man gör, hur jag fungerar och varför jag gör det eller det, dvs själva aktiviteterna?
Jag har dessutom också märkt att, att jag lever livet, utan att jag verkligen vet hur det går egentligen till, dvs på vilket sätt jag gör det. Det här konstaterandet kan dock låta riktigt konstigt.... Men jag har på senare tid, dessutom insett, att många människor som är omedvetna... gör precis detsamma.
Men vad är det då man egentligen gör, när man lever livet?
Vi blir kanske riktigt förvånade när vi får höra att vi kanske lever livet utan att vara medvetna om, om vad det egentligen är, det vi gör. Det vi gör är ju blott att vi efterapar andra för det mesta. - Finns det någonting som du gör som du inte är...?
Vad vi gör alltså: vi bara och för det mesta följer lånade modeller(mönster) som vi tillämpar. Det är vi också tvungna att göra. Det kan ju knappast finnas liv utan denna funktion. Det vi menar alltså med att leva livet, är att följa lånade modeller/mönster etc. Dessa, som finns inbyggda/förvärvade i beredskap hos oss för att kunna plockas fram.
Det är modeller/mönster som vi har sett, erfarit, lärt oss av andra någonstans sedan barndomens tid. Vi efterapar bara vad vi har lärt under tiden. Vi är - dvs vi lever livet - strängt taget genom att efterlikna eller efterapa...!
Det finns ibland sammanfattningar av upplevda liv, som exempelvis bussföraren gav uttryck om i dag, som jag fick åka med till stan. Han var mycket språksam om allt möjligt och uttryckte sitt missnöje med ett och annat och har sammanfattat summan av, att leva livet så här:
"Man har lärt sig att inte lita på någon än sig själv" sa han. Efter att han har levat livet i minst 40 år kan jag uppskatta, så.... Inte så ovanlig sammanfattning fast ingen människa är född med misstro mot andra - det är man lär sig med tiden. Till följd av en rad besvikelser... speciellt i nära relationer.
Och den som stjäl..., han har inte heller blivit född med den vanan - han har lärt sig det av andra. Sedan kopieras beteendet har vi konstaterat.
Att leva livet är strängt taget vad jag/man gör, hur jag fungerar och varför jag gör det eller det, dvs själva aktiviteterna?
Jag har dessutom också märkt att, att jag lever livet, utan att jag verkligen vet hur det går egentligen till, dvs på vilket sätt jag gör det. Det här konstaterandet kan dock låta riktigt konstigt.... Men jag har på senare tid, dessutom insett, att många människor som är omedvetna... gör precis detsamma.
Men vad är det då man egentligen gör, när man lever livet?
Vi blir kanske riktigt förvånade när vi får höra att vi kanske lever livet utan att vara medvetna om, om vad det egentligen är, det vi gör. Det vi gör är ju blott att vi efterapar andra för det mesta. - Finns det någonting som du gör som du inte är...?
Vad vi gör alltså: vi bara och för det mesta följer lånade modeller(mönster) som vi tillämpar. Det är vi också tvungna att göra. Det kan ju knappast finnas liv utan denna funktion. Det vi menar alltså med att leva livet, är att följa lånade modeller/mönster etc. Dessa, som finns inbyggda/förvärvade i beredskap hos oss för att kunna plockas fram.
Det är modeller/mönster som vi har sett, erfarit, lärt oss av andra någonstans sedan barndomens tid. Vi efterapar bara vad vi har lärt under tiden. Vi är - dvs vi lever livet - strängt taget genom att efterlikna eller efterapa...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar