Kommunikation med barn - det går inte!

Nya problem kan man knappast lösa med gamla metoder som redan har misslyckats.

- Men vad skall vi göra?
- Ja, den här frågan dyker alltid upp först och omdedelbart, exempelvis när man skall diskutera problem om ungdomarnas problem i skolan.
- Vi måste kommunicera MERA med varandra och våra barn lyder normalt det goda rådet. Av det som redan görs skall vi göra MERA! MERA har blivit ett måste!
Men är det MERA kommunikation som behövs egentligen? Ja, det skadar i alla fall inte och det är också accepterat att ha den åsikten. Men att kunna kommunicera bättre skulle kanske kunna ge ett större framsteg. Men hur går det att göra framsteg i kommunikatiomnen med barn?

Det börjar alltid med att först försöka förstå bättre, och det är ju här problemet ofta sitter. Vi tror att vi kommunicerar fast vi egentligen inte har förstått... Problemet är ju många gånger att det helt enkelt inte går att förstå.
Kanske beroende på att våra ungdomar kan helt enkelt inte med egna ord beskriva det vad som har hänt dem i skolan. De säger bara att exv Kalle var dum mot dom eller dyl. som säger ju inte så mycket. De har kanske ännu inte ord eller begrepp på det som... och insikter om vad det är som händer omkring dem, eller kan urskilja....
Detta betyder att kommunikationen kan helt enkelt inte bli bra, och förblir ofta ytlig. Och det är detta som man först av allt måste inse. Dvs att problemets lösning som man vill försöka med är oftast oåtkomlig.
Föräldrar får nöja sig med att konstatera att någonting är inte OK. Och vad som fattas kan man inte få fram enkelt genom kommunikation.