Det är låg status på erfarenheter
Som morfar är jag av den ängsliga typen.
Bland annat därför att jag lever lång ifrån mina barnbarn. Jag kan ju på detta sätt inte hjälpa dom och rätta till saker som dyker upp. De var helt andra tider i min tid då vi levde tre generationer ihop i ett litet hus med ett rum och kök. Mina barnbarn fick se det när vi var i Ungern men tyvärr var huset såld så vi kunde inte koma in.
Ja, då var det enkelt med erfarenhetsöverföringen även om det var brist på sådana i min familj i en liten håla som det var på den tiden, tror jag. Men jag minns ju inte riktigt vilka råd jag fick. Men att jag fick stryk några gånger det kommer jag ihåg. Det var mycket viktigt att lyda! Ännu viktigare att tänka sig för annars...
Det här problematiken om erfarenhetsöverföringen har jag sedan - sedan familjen har åkt hem till Norrland - diskuterat med Andree häromkvällen.
Erfarenheter har låg status helt enkel säger jag till Andree. Men det hjälper inte om man bara gnäller över detta. Hur skall man kunna lösa situationen så att den blir bättre? Hur skulle man kunna öka barnens intresse för de äldres erfarenheter?
Ja, den som det visste. Och den som kan lösa den knyten, så borde han för förtjänsten prisas med en Nobelpris minst.
Ändå är det just det som är problemet - värt mycket mer än något Nobelpris - och som inte ens Jesus kunde lösa. Det var ju inte många som nappade direkt på hans budskap heller. Fast det var inget fel på hans undervisning kan jag tro.
Jag tror att vissa svårigheter/kriser i livet kan underlätta eller öka efterfrågan...
Ja, och jag har också läst om en hel del folk som rentav blivit tacksamma för sina kriser i livet. De har därefter förstått vad livet handlar om säger det.
Det kan rentav vara så, att för somliga är det rentav en förutsättning... En kris eller upplevda svårigheter i livet kan trigga en och leda till att man lär sig uppskatta värden i livet.
Och utan det, går kanske inte alls eller om inte det hjälper så hjälper sedan kanske ingenting.
Det är därför jag tycker lite synd om de sorglösa ungdomarna som inte söker efter råd. Varför måste de kanske gå igenom en massa... innan...
Ja, de blir tvungna att lära sig växa pga egna erfarenheter. Livets hårda skola, som man säger.
Andras erfarenheter är för billiga för de är ofta gratis. Till och med föraktade om det kommer från en...
Som morfar är jag av den ängsliga typen.
Bland annat därför att jag lever lång ifrån mina barnbarn. Jag kan ju på detta sätt inte hjälpa dom och rätta till saker som dyker upp. De var helt andra tider i min tid då vi levde tre generationer ihop i ett litet hus med ett rum och kök. Mina barnbarn fick se det när vi var i Ungern men tyvärr var huset såld så vi kunde inte koma in.
Ja, då var det enkelt med erfarenhetsöverföringen även om det var brist på sådana i min familj i en liten håla som det var på den tiden, tror jag. Men jag minns ju inte riktigt vilka råd jag fick. Men att jag fick stryk några gånger det kommer jag ihåg. Det var mycket viktigt att lyda! Ännu viktigare att tänka sig för annars...
Det här problematiken om erfarenhetsöverföringen har jag sedan - sedan familjen har åkt hem till Norrland - diskuterat med Andree häromkvällen.
Erfarenheter har låg status helt enkel säger jag till Andree. Men det hjälper inte om man bara gnäller över detta. Hur skall man kunna lösa situationen så att den blir bättre? Hur skulle man kunna öka barnens intresse för de äldres erfarenheter?
Ja, den som det visste. Och den som kan lösa den knyten, så borde han för förtjänsten prisas med en Nobelpris minst.
Ändå är det just det som är problemet - värt mycket mer än något Nobelpris - och som inte ens Jesus kunde lösa. Det var ju inte många som nappade direkt på hans budskap heller. Fast det var inget fel på hans undervisning kan jag tro.
Jag tror att vissa svårigheter/kriser i livet kan underlätta eller öka efterfrågan...
Ja, och jag har också läst om en hel del folk som rentav blivit tacksamma för sina kriser i livet. De har därefter förstått vad livet handlar om säger det.
Det kan rentav vara så, att för somliga är det rentav en förutsättning... En kris eller upplevda svårigheter i livet kan trigga en och leda till att man lär sig uppskatta värden i livet.
Och utan det, går kanske inte alls eller om inte det hjälper så hjälper sedan kanske ingenting.
Det är därför jag tycker lite synd om de sorglösa ungdomarna som inte söker efter råd. Varför måste de kanske gå igenom en massa... innan...
Ja, de blir tvungna att lära sig växa pga egna erfarenheter. Livets hårda skola, som man säger.
Andras erfarenheter är för billiga för de är ofta gratis. Till och med föraktade om det kommer från en...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar