En order...1-3
Det händer, hur försiktig man än är, att man får uppleva symptom eller symptom(lidande) på begynnande sjukdom. Detta är inte något ont i sig eller något som inte borde hända och som man skall vara irriterad över. Det som är frågan om, i sådana fall är ett sorts lindrig budskap, en form av feedback om man så vill.
En feedback från dig själv till dig själv, om det liv du just nu lever och som du bör uppmärksamma.
Du kan känna dig stressad eller till och med utsliten för att du arbetar för mycket eller på ett felaktigt sätt och din miljö etc.
Det första budskapet är/ kan vara en känsla av lätt utmattning.
Det är en order(1) om att slappna av och inte göra något ansträngande förrän reserverna/batterierna är fyllda. Och tänk på sömnen!
Du har dock lärt dig att strunta i sådana budskap - som kommer från din kropp - för man måste... En extra kopp kaffe, en tablett, och ännu ett åtagande och den hektiska tillvaron fortsätter. Vi är fostrade att vara effektiva och strunta i "bagateller" som gäller vår hälsa. Vi har blivit analfabeter i att kunna läsa av livets behov och vi betraktar lidandet helt av ondo som måste bekämpas eller att helt enkelt inte bry sig. Men i själva verket innebär lidandet ett sorts budskap som vi bör kunna läsa av.
Om inte den första varningen/första ordern räcker till för att ruska om oss kommer nästa budskapet som säger:
"- Hör på nu, Du har inte förstått eller brytt om det första budskapet till dig. Jag förstår också dina ursäkter men dom hjälper inte mig för jag är så inrättad att kunna varna dig och nu kommer jag med min nästa budskap för att du skall kunna skydda mig."
- Du fattar ingenting, jag har ju ansvar och uppgifter att sköta, det går inte att vara lat och koppla av som du menar.
- Jag är din kropp och jag vill tjäna dig och göra som du vill men det finns gränser. Och jag kan inte ljuga för dig om jag lider. Jag vill bara signalera så att du vet. Att sända information om mitt tillstånd är min uppgift. Det är alltid du som bestämmer tills jag helt säger ifrån eller ger upp. För då orkar jag inte med dig längre.
- Och vad blir ditt nästa budskap om jag fortsätter med mitt hektiska liv?
- Mitt nästa budskap kan vara en svår förkylning faktiskt, trötthet och en känsla av att det värker överallt som gör det lockande att stanna kvar i sängen kanske några dagar.
Mitt order(2) borde du kunna förstå...
Nästa ordern gäller i sådana eller liknande fall, först och främst, att uppfatta dessa ändå som välsignelser. Eftersom det gäller nu en kraftig uppmuntran, till att göra vad som är det bästa att göra för sin hälsa. Terapin är given, som man lätt kan förstå, dvs att ägna några dagar för att slappna av för att kunna ladda batterierna på nytt. Det gäller då att inte kämpa mot symptomen - eller bliva fiende till den - eller göra motstånd för det bara förvärrar sjukdomen.
Det gäller alltså att inte uppleva att det är något fel på en själv och kalla sig för lat t ex. För det andra så går sjukdomen fortare över om du inte stretar emot och gör motstånd. Någon gång måste man ju göra så några gånger i livet, men det får inte bli en vana.
En skjukdomsyttring(lidande) är alltså ett budskap, och det är din sak att kunna eller försöka tolka budskapet - bliva medveten - för att söka efter vad du bör göra. Budskapets syfte är att göra dig/tvinga dig bliva medveten om att något är inte som det skall. Lidandet kan vara, kanske är just till för att vara till nytta - och inte till för att plåga dig!
Vi har lärt oss att avsky lidandet men... - detta sorts av lidande kommer nog aldrig att upphöra!
Att "åtgärda lidandet", så har du ditt huvud att använda till och om inte det hjälper så använd andras. Det kan bero på födan eller exv av stressen som inte behandlats på riktigt sätt. Negativitet i mänskliga relationer är inte heller att förglömma. Dessa negativa relationer kan om de inte bearbetats lagras i organismen. Bokstavligen ackumuleras de ouppgjorde konflikter som en toxin och kan göra sina skador även som fysiska giftämnen kunna göra.
Men ett av problemen här är tillvänjning. Jag menat att man vänjer sig vid sina plågoandar. Jag känner folk som har haft huvudvärk varje vecka nästan och i åratal men ingenting har hänt. Varje gång så har man hoppats på att det ändå går snart över men det har inte gått över. Tills det blev värre.
Kroppen är verkligen mycket tålig och det är just det som kan bli problemet. Man hoppas att det går över och så vänjer man sig - bliver till en offer - med sitt lidande.
I sådana här fall behöver man kanske lära sig att uppmärksamma växlingarna i sitt lidande. Lidande behöver då sättas i samband med någonting annat som har sker i livet. Så har ock jag gjort när det gällde kramper i mina ben. Jag lade märke till att kramper uppstod när jag brukade vin. Jag frågade doktorn först när jag började misstänka det. Nej, det kan inte vara vinet, det är tvärtom mycket nyttig om man brukar det måttligt. Och jag brukade det ju måttligt men ändå så fortsatte kramperna.
Vad är då att göra? Jag slutade totalt att bruka vin och sedan försvann kramperna därmed.
Exemplet visar hur man med egna iakttagelser kan sluta sig till, ifall symptomen/lidanden är slumpvisa eller kan kopplas direkt till någonting i livsföringen - som jag har gjort.
Alltså kan du själv utröna om variationerna i ditt hälsotillstånd är slumpmässiga eller beror på någonting särskilt i ditt liv, dvs på du gör, på hur du reagerar på utmaningarna ditt liv etc.
Budskapet då kan vara
1. fysiska(sjukdomssymptom etc)
2. psykiska (depression, ångest) eller
3. andliga (känslan av främlingskap, meningslöshet etc)
Och du får då samtidigt också reda på, att det är du själv - blir medveten om det - som slutligen bär ansvaret för ditt tillstånd. Och var positiv - om möjligt - till dina "åkommor".
Budskapet du har fått är dock hoppfullt, eftersom det innebär att, det kan behövas en djupgående atitud förändring - order 3 - , från beroende exv av yttre läkemedel till att utveckla din egen förmåga till självläkning. Detta kan inträffa då du görs medveten om sambandet.
Det händer, hur försiktig man än är, att man får uppleva symptom eller symptom(lidande) på begynnande sjukdom. Detta är inte något ont i sig eller något som inte borde hända och som man skall vara irriterad över. Det som är frågan om, i sådana fall är ett sorts lindrig budskap, en form av feedback om man så vill.
En feedback från dig själv till dig själv, om det liv du just nu lever och som du bör uppmärksamma.
Du kan känna dig stressad eller till och med utsliten för att du arbetar för mycket eller på ett felaktigt sätt och din miljö etc.
Det första budskapet är/ kan vara en känsla av lätt utmattning.
Det är en order(1) om att slappna av och inte göra något ansträngande förrän reserverna/batterierna är fyllda. Och tänk på sömnen!
Du har dock lärt dig att strunta i sådana budskap - som kommer från din kropp - för man måste... En extra kopp kaffe, en tablett, och ännu ett åtagande och den hektiska tillvaron fortsätter. Vi är fostrade att vara effektiva och strunta i "bagateller" som gäller vår hälsa. Vi har blivit analfabeter i att kunna läsa av livets behov och vi betraktar lidandet helt av ondo som måste bekämpas eller att helt enkelt inte bry sig. Men i själva verket innebär lidandet ett sorts budskap som vi bör kunna läsa av.
Om inte den första varningen/första ordern räcker till för att ruska om oss kommer nästa budskapet som säger:
"- Hör på nu, Du har inte förstått eller brytt om det första budskapet till dig. Jag förstår också dina ursäkter men dom hjälper inte mig för jag är så inrättad att kunna varna dig och nu kommer jag med min nästa budskap för att du skall kunna skydda mig."
- Du fattar ingenting, jag har ju ansvar och uppgifter att sköta, det går inte att vara lat och koppla av som du menar.
- Jag är din kropp och jag vill tjäna dig och göra som du vill men det finns gränser. Och jag kan inte ljuga för dig om jag lider. Jag vill bara signalera så att du vet. Att sända information om mitt tillstånd är min uppgift. Det är alltid du som bestämmer tills jag helt säger ifrån eller ger upp. För då orkar jag inte med dig längre.
- Och vad blir ditt nästa budskap om jag fortsätter med mitt hektiska liv?
- Mitt nästa budskap kan vara en svår förkylning faktiskt, trötthet och en känsla av att det värker överallt som gör det lockande att stanna kvar i sängen kanske några dagar.
Mitt order(2) borde du kunna förstå...
Nästa ordern gäller i sådana eller liknande fall, först och främst, att uppfatta dessa ändå som välsignelser. Eftersom det gäller nu en kraftig uppmuntran, till att göra vad som är det bästa att göra för sin hälsa. Terapin är given, som man lätt kan förstå, dvs att ägna några dagar för att slappna av för att kunna ladda batterierna på nytt. Det gäller då att inte kämpa mot symptomen - eller bliva fiende till den - eller göra motstånd för det bara förvärrar sjukdomen.
Det gäller alltså att inte uppleva att det är något fel på en själv och kalla sig för lat t ex. För det andra så går sjukdomen fortare över om du inte stretar emot och gör motstånd. Någon gång måste man ju göra så några gånger i livet, men det får inte bli en vana.
En skjukdomsyttring(lidande) är alltså ett budskap, och det är din sak att kunna eller försöka tolka budskapet - bliva medveten - för att söka efter vad du bör göra. Budskapets syfte är att göra dig/tvinga dig bliva medveten om att något är inte som det skall. Lidandet kan vara, kanske är just till för att vara till nytta - och inte till för att plåga dig!
Vi har lärt oss att avsky lidandet men... - detta sorts av lidande kommer nog aldrig att upphöra!
Att "åtgärda lidandet", så har du ditt huvud att använda till och om inte det hjälper så använd andras. Det kan bero på födan eller exv av stressen som inte behandlats på riktigt sätt. Negativitet i mänskliga relationer är inte heller att förglömma. Dessa negativa relationer kan om de inte bearbetats lagras i organismen. Bokstavligen ackumuleras de ouppgjorde konflikter som en toxin och kan göra sina skador även som fysiska giftämnen kunna göra.
Men ett av problemen här är tillvänjning. Jag menat att man vänjer sig vid sina plågoandar. Jag känner folk som har haft huvudvärk varje vecka nästan och i åratal men ingenting har hänt. Varje gång så har man hoppats på att det ändå går snart över men det har inte gått över. Tills det blev värre.
Kroppen är verkligen mycket tålig och det är just det som kan bli problemet. Man hoppas att det går över och så vänjer man sig - bliver till en offer - med sitt lidande.
I sådana här fall behöver man kanske lära sig att uppmärksamma växlingarna i sitt lidande. Lidande behöver då sättas i samband med någonting annat som har sker i livet. Så har ock jag gjort när det gällde kramper i mina ben. Jag lade märke till att kramper uppstod när jag brukade vin. Jag frågade doktorn först när jag började misstänka det. Nej, det kan inte vara vinet, det är tvärtom mycket nyttig om man brukar det måttligt. Och jag brukade det ju måttligt men ändå så fortsatte kramperna.
Vad är då att göra? Jag slutade totalt att bruka vin och sedan försvann kramperna därmed.
Exemplet visar hur man med egna iakttagelser kan sluta sig till, ifall symptomen/lidanden är slumpvisa eller kan kopplas direkt till någonting i livsföringen - som jag har gjort.
Alltså kan du själv utröna om variationerna i ditt hälsotillstånd är slumpmässiga eller beror på någonting särskilt i ditt liv, dvs på du gör, på hur du reagerar på utmaningarna ditt liv etc.
Budskapet då kan vara
1. fysiska(sjukdomssymptom etc)
2. psykiska (depression, ångest) eller
3. andliga (känslan av främlingskap, meningslöshet etc)
Och du får då samtidigt också reda på, att det är du själv - blir medveten om det - som slutligen bär ansvaret för ditt tillstånd. Och var positiv - om möjligt - till dina "åkommor".
Budskapet du har fått är dock hoppfullt, eftersom det innebär att, det kan behövas en djupgående atitud förändring - order 3 - , från beroende exv av yttre läkemedel till att utveckla din egen förmåga till självläkning. Detta kan inträffa då du görs medveten om sambandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar