Om yxan som redskap (fysisk) - och som jag har lärt mig att använda numera - har jag skrivit om tidigare. Men så kom jag på i dag, att de finns redskap - ofta i bruk, som är avsedda i kombiantion med de fysiska - av det annorluda (inmateriella?) slaget.
Det var närmast en man - i söndags på återbesöket - som berättade om sin historia för oss, som gjorde mig nu uppmärksam på detta.
Ja, det gäller en läkares ordination (råd och läkemedel) som ett exempel på detta.
Mannen ifråga använde sig av redskapet till punkt och pricka, men blev ändå allt sämre tills han vägrade att ta läkemedlet. Han berättade också om sin försämring för... men..., - ju, han måste ändå fortsätta! Men så gick han till en anna läkare och då(!) måste han sluta omedelbart... och fick nya läkemedel. Han blev därefter också mycket bättre. - Jag fick veta mer än så av honom och det var trovärdigt nog som han berättade om.
Alltnog är råd också ett redskap eller ofta en huvudkomplement... Skall man då följa rådet till punkt och pricka? Även om man känner på sig att - som i detta fall vår man - ha blivit betydligt sämre?
Man kan alltså antagligen få dåliga råd - även av läkare, det finns raportem om läkemedelsförgifningar m m. Och det är klart - ja nästan självklart - att man inte skall följa dåliga råd heller - men hur vet man? Man har ju lärt sig att kunna lita på läkarna. - Varför skulle man uppmanas att gå till dom annars?
Men - som han sa - han vägrade att lyda sin läkares råd och det var det som räddade livet på honom.
Och detta fick mig att tänka tanken - är det inte till syvende och sist ändå på individnivå det måste få avgöras om rådet var/är bra eller dåligt?
Och slutet på funderingen blev igen, samma som jag kom fram till sist. Det är förmågan - i detta fall läkarens - det hänger på! I och för sig - och i vilket fall som helst - kan då goda råd bli fullkomligt värdelösa om förmågan... saknas.
Det var närmast en man - i söndags på återbesöket - som berättade om sin historia för oss, som gjorde mig nu uppmärksam på detta.
Ja, det gäller en läkares ordination (råd och läkemedel) som ett exempel på detta.
Mannen ifråga använde sig av redskapet till punkt och pricka, men blev ändå allt sämre tills han vägrade att ta läkemedlet. Han berättade också om sin försämring för... men..., - ju, han måste ändå fortsätta! Men så gick han till en anna läkare och då(!) måste han sluta omedelbart... och fick nya läkemedel. Han blev därefter också mycket bättre. - Jag fick veta mer än så av honom och det var trovärdigt nog som han berättade om.
Alltnog är råd också ett redskap eller ofta en huvudkomplement... Skall man då följa rådet till punkt och pricka? Även om man känner på sig att - som i detta fall vår man - ha blivit betydligt sämre?
Man kan alltså antagligen få dåliga råd - även av läkare, det finns raportem om läkemedelsförgifningar m m. Och det är klart - ja nästan självklart - att man inte skall följa dåliga råd heller - men hur vet man? Man har ju lärt sig att kunna lita på läkarna. - Varför skulle man uppmanas att gå till dom annars?
Men - som han sa - han vägrade att lyda sin läkares råd och det var det som räddade livet på honom.
Och detta fick mig att tänka tanken - är det inte till syvende och sist ändå på individnivå det måste få avgöras om rådet var/är bra eller dåligt?
Och slutet på funderingen blev igen, samma som jag kom fram till sist. Det är förmågan - i detta fall läkarens - det hänger på! I och för sig - och i vilket fall som helst - kan då goda råd bli fullkomligt värdelösa om förmågan... saknas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar