Sant eller falskt

Man brukar vilja sortera upp först det man hör i dessa två kategorier, sant eller falskt. Det räcker i allmänhet bra till en grov sortering. Men de finns flera sådana kategorier i vår verklighet.

På en krog snackas det mycket och förbrukas sprit, öl etc och stämningen lättar. Man snackar helt enkelt skit - som man populärt säger - dvs sänker sanningskravet till en mycket låg nivå. Man pratar då om tycken och smak och sådana ämnen brukar inte sorteras in i någon sanningsbedömning eller evidensstyrka. Sanninghalten är - av det sagda - helt enkelt inte bara antingen sant eller falskt utan ligger ofta utanför möjligheterna för bedömningen av.... Det sagda kan ha olika evidens dvs sanningsvärde men..., ofta är man inte intresserad av frågan.

Men om man lyssnar på ett företag, expert,eller läser... uppstår ofta frågan om evidensen - hur sant är detta jag har hört/läst etc.

Har tex bruket av mjölk med min prostataproblem, kvinnors bröstcancer etc att göra? Nu räcker det inte om tyckanden utan: - vad är/hur stor är sanningshalten/evidensstyrkan i det sagda blir huvudfrågan?

Man brukar sortera evidensstyrkan på följande sätt:

a. grad 1. Helt sant. Max evidens. Sanningshalten får do evidensstyrkan nr 1. Då sambandet mellan mjöldrickande och cancer är klar och övertygande.

b. grad 2. Om någonting är nästan/möjligen sant så får uttalandet då evidensstyrkan 2.

c. grad 3. Om någonting förefaller sannolikt så får utsagan evidensstyrkan 3.

Om det är - alltså informationen om sambandet - bara struntprat, ja då faller utsagan rentav utanför evidensbegreppet (eller har evidensen 0=falskt/osanning)

Risken för att få prostatcancer om man brukar mjölk påstås nu att ha evidensgraden nr 3. - Dvs, så har jag slutat att bruka mjölk på grund av detta.

10 000 män får prostatacancer, mjölkdrickandet som bidragande orsak till sin cancer. Risken att få det - enligt någon professor i radio - har fått evidensgraden tre.
- Men forskarna är fortfarande osäkra om evidensen.