I tisdags blev jag som fastklistrad vid TV-n vilket är ovanligt. Men en mycket välgjord dokumentär väckte min uppmärksamhet. I och för sig visste jag mycket om detta tidigare men det är först nu det blev aktuellt att kommetera saken.
Dokumentären handlade om att förklara verkligheten - dvs vilka ansträngningar vetenskapsmännen har gjort i detta syfte. Och att förklara någonting gör man oftast genom att förstå dess delar. Hur förstå då verkligheten?
Ju genom att leta efter dess minsta delar som gäller tydligen just nu. Och för att göra detta låter sig inte göras på ett vetenskapligt sätt utan med hjälp av ett vetenskapligt(?) våldets verktyg - i partikelaccelerratorn. I denna våldets verktyg - jag kallar det så - åstadkommer man våldamma kollitioner av obegriplig storlek.
Och det som framkommer är mycket besynnerligt och oväntat som man sedan försöker sätta ihop till någonting helt.
Helt intuitivt så förstår jag mig inte på processen. För hur kan man spränga sönder någonting för att sedan sätta ihop det till en enhet. Måste man verkligen totalt spränga ett hus för att förstå vad ett hus är för någonting? Vem har kommit på denna idé?
Ja, den vetenskapliga metoden är i detta fall lika besynnerligt som den verklighet(?) som den kommer fram till. Nej, jag kallar inte detta för en vetenskaplig metod heller.
Först var atomen den minsta odelbara enheten som verkligheten byggdes upp av. Sedan gällde det att klyva atomen för att sedan klyva(spränga) protonen för att sedan finna 100(?) nya partiklar/skärvor efter sprängningen och för att sedan... Ja, jag fortsätter inte beskrivningen längre nu.
Men programmet är värt att titta på i alla fall. Och för att ändå fortsätta så har vetenskapsmännen funnit - jag kommer inte ihåg namnen - på ett besynnerlig verklighet som inte är verklig. En verklighet som råder i sprängningens ögonblick.- Vem är intresserad av detta?
Ja, tanken svindlar.
Den intelligente Einstein frågade en gång en kollega.
- Tror du att månen finns där när du inte ser den?
Och vad skulle svaret kunnat bliva annat av en lika intelligent kollega.
- Bevisa motsatsen!.
Men vad jag funderar mest på nu, huruvida våldets metod är det bästa sättet att förstå sig på verkligheten? För i så fall...- Vetenskapen är förmodligen ute och cyklar.
Dokumentären handlade om att förklara verkligheten - dvs vilka ansträngningar vetenskapsmännen har gjort i detta syfte. Och att förklara någonting gör man oftast genom att förstå dess delar. Hur förstå då verkligheten?
Ju genom att leta efter dess minsta delar som gäller tydligen just nu. Och för att göra detta låter sig inte göras på ett vetenskapligt sätt utan med hjälp av ett vetenskapligt(?) våldets verktyg - i partikelaccelerratorn. I denna våldets verktyg - jag kallar det så - åstadkommer man våldamma kollitioner av obegriplig storlek.
Och det som framkommer är mycket besynnerligt och oväntat som man sedan försöker sätta ihop till någonting helt.
Helt intuitivt så förstår jag mig inte på processen. För hur kan man spränga sönder någonting för att sedan sätta ihop det till en enhet. Måste man verkligen totalt spränga ett hus för att förstå vad ett hus är för någonting? Vem har kommit på denna idé?
Ja, den vetenskapliga metoden är i detta fall lika besynnerligt som den verklighet(?) som den kommer fram till. Nej, jag kallar inte detta för en vetenskaplig metod heller.
Först var atomen den minsta odelbara enheten som verkligheten byggdes upp av. Sedan gällde det att klyva atomen för att sedan klyva(spränga) protonen för att sedan finna 100(?) nya partiklar/skärvor efter sprängningen och för att sedan... Ja, jag fortsätter inte beskrivningen längre nu.
Men programmet är värt att titta på i alla fall. Och för att ändå fortsätta så har vetenskapsmännen funnit - jag kommer inte ihåg namnen - på ett besynnerlig verklighet som inte är verklig. En verklighet som råder i sprängningens ögonblick.- Vem är intresserad av detta?
Ja, tanken svindlar.
Den intelligente Einstein frågade en gång en kollega.
- Tror du att månen finns där när du inte ser den?
Och vad skulle svaret kunnat bliva annat av en lika intelligent kollega.
- Bevisa motsatsen!.
Men vad jag funderar mest på nu, huruvida våldets metod är det bästa sättet att förstå sig på verkligheten? För i så fall...- Vetenskapen är förmodligen ute och cyklar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar