När jag har gjort allt jag skulle i går så, så där vid 18- tiden, började jag känna av mitt sociala behov. Jag måste få tala med någon tänkte jag.
Jag gick därefter till det närmaste hotellet på Munktell torget för att dricka kaffe och sätta mig i solen i deras trädgård. Ett trevligt ställe förresten. Jag såg en enda man på platsen så jag försökte sätta mig där.
- Får jag sätta mig här vid bordet... eller vill du vara helt ensam...?
- Det går bra sa han, och la ifrån sig tidningen. Här får jag snacka tänkte jag... och jag satte mig - och han betraktade mig.
- Ja håller på att dikta men i dag så känner jag inte av någon inspiration så jag pratar gärna med dig, om det går. Och snart var snacket igång. Han var en nyinflyttat försäljnings-boss till Assa och bekymrad över okunskapen hos ungdomarna m m. Han fick se ett helt brev - kanske en arbetsansökan - utan ett kommatecken någonstans m m.
- Inget vidare poetiskt..., när låset kom på tal sa han.
- Ju, det där med att öppna låset till hjärtat... och du är väl gift... snack... snack... medan jag talade om min ring på fingret medan min fru var död... Det visade sig snart att han var försäljningschef och snacket fortsatte in i diverse problem som har intresserat mig länge. Dvs om den effektiva kommunikationen, att få den att fungera så att den når fram etc.
- Vad har du för försäljnings recept för att kunna sälja lås med framgång?
- Det gäller främst att tro på sig själv och vara målmedveten.
- Ja, tron ja, tror du på Gud förresten?
- Nej! Det gör jag inte, men jag tror på mig själv och det räcker! Det har det gjort i alla fall hittills.
- Ja märker någons sorts ödestro bakom din säkerhet..., det händer så mycket galet runt omkring oss...
- Ja, det som skall hända det händer. Jag kan ju inte göra någonting åt det, eller? Det är bäst att inte tänka på det och oroa sig i onödan. Jag vill göra det som är möjligt och det räcker. Jag gör vad jag kan och resten får ödet avgöra om du så vill...
- Jag förstår, det finns människor som tror att de kan frälsa världen men de ställer bara till det i stället.
- Det är därför jag vill leva nu och kämpar för framgång på mitt område och för min familj.
- Det gör du väl i, men jag undrar om du ändå inte missar någonting viktigt...
...............
Och vi snackade i minst två timmar tills han måste ringa... och jag knallade hem.
Jag gick därefter till det närmaste hotellet på Munktell torget för att dricka kaffe och sätta mig i solen i deras trädgård. Ett trevligt ställe förresten. Jag såg en enda man på platsen så jag försökte sätta mig där.
- Får jag sätta mig här vid bordet... eller vill du vara helt ensam...?
- Det går bra sa han, och la ifrån sig tidningen. Här får jag snacka tänkte jag... och jag satte mig - och han betraktade mig.
- Ja håller på att dikta men i dag så känner jag inte av någon inspiration så jag pratar gärna med dig, om det går. Och snart var snacket igång. Han var en nyinflyttat försäljnings-boss till Assa och bekymrad över okunskapen hos ungdomarna m m. Han fick se ett helt brev - kanske en arbetsansökan - utan ett kommatecken någonstans m m.
- Inget vidare poetiskt..., när låset kom på tal sa han.
- Ju, det där med att öppna låset till hjärtat... och du är väl gift... snack... snack... medan jag talade om min ring på fingret medan min fru var död... Det visade sig snart att han var försäljningschef och snacket fortsatte in i diverse problem som har intresserat mig länge. Dvs om den effektiva kommunikationen, att få den att fungera så att den når fram etc.
- Vad har du för försäljnings recept för att kunna sälja lås med framgång?
- Det gäller främst att tro på sig själv och vara målmedveten.
- Ja, tron ja, tror du på Gud förresten?
- Nej! Det gör jag inte, men jag tror på mig själv och det räcker! Det har det gjort i alla fall hittills.
- Ja märker någons sorts ödestro bakom din säkerhet..., det händer så mycket galet runt omkring oss...
- Ja, det som skall hända det händer. Jag kan ju inte göra någonting åt det, eller? Det är bäst att inte tänka på det och oroa sig i onödan. Jag vill göra det som är möjligt och det räcker. Jag gör vad jag kan och resten får ödet avgöra om du så vill...
- Jag förstår, det finns människor som tror att de kan frälsa världen men de ställer bara till det i stället.
- Det är därför jag vill leva nu och kämpar för framgång på mitt område och för min familj.
- Det gör du väl i, men jag undrar om du ändå inte missar någonting viktigt...
...............
Och vi snackade i minst två timmar tills han måste ringa... och jag knallade hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar